ÖN https://oland.naturskyddsforeningen.se Ölands Naturskyddsförening Sat, 24 Sep 2022 10:01:54 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=5.9.4 Vad gör du i höst? https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/09/22/hostens-programpunkter/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/09/22/hostens-programpunkter/#respond Thu, 22 Sep 2022 10:44:10 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=5009 Höst innebär ju att naturen lite går ner i varv, och kanske även vi själva… Men Ölands naturskyddsförening arrangerar följande, ni är VÄLKOMNA!!!

Jala, jala

2 oktober och 6 november, bägge 9.00 till 12.00

Det ölandska ordet jala betyder att lägga upp en stenmur, alltså att omgärda. Dessa murar har ju i långa tider varit så viktiga för lantbrukaren, och ett mycket karakteristiskt inslag i den öländska landskapsbilden. De berikar dessutom naturen med många livsmiljöer, dvs Öland blir rikare på biologisk mångfald. Dock, murarna är ibland ett hinder för rationellt lantbruk, vissa delar är alltså ”hotade”. Du kan läsa mer om ”jalandet” på en mycket trevlig skrift från Länsstyrelsen, läs och ev. ladda ner HÄR!

Vi träffas för att återställa stenar i murarna, men kanske också för att röja bort tornbuskar och samla in gammal taggtråd. Vi prioriterar artrika och steniga betesfållor, där maskinell betesputsning inte fungerar, och genomför alltså tillsammans kombinerad kultur- och naturvård.

Sannolikt sker detta på norra Öland. Kontakta Börje Ekstam om du vill ha hjälp eller vill hjälpa till, tel. 070 607 28 00 eller borje.ekstam@icloud.com .

Foto: A-C Magnusson

Utter

20 oktober kl. 18 på Ölands folkhögskola

Börje Gunnevik från Vetlanda, mångårig fotograf och spårare av utter, och som expert anlitats av myndigheter, samt hållit många föredrag och radioinslag, besöker oss. Han visar bilder och berättar om detta fantastiska djurs leverne i olika livsmiljöer och dess lyckliga återkomst i vår natur (även Öland!).

 

Naturfalken

3 november kl. 11-14 på naturum Trollskogen

Om du inte har besökt ”vårt bord”, när vi under senaste året arrangerat denna ”lekfulla artkunskaps-test” har du nu årets sista chans. Alla som deltagit har snabbt funnit att ”det var ju kul” och att ”jag kunde visst en del i alla fall”. Ta chansen att få en pilgrimsfalk!

 

Costa Ricas natur och miljövård

Oklart när, men i slutet av november- början av december, troligen på Ölands folkhögskola, på kvällstid.

Jan Herrmann visar bilder och berättar om sin tre veckors resan till Costa Rica.

Mer info om det senaste arrangemanget kommer senare på denna hemsida, och Facebook. I övrigt gäller ovanstående, om inga förändringar sker, kolla hemsidan .

 

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/09/22/hostens-programpunkter/feed/ 0
Mysinge Stenhuggeri 17 sept kl. 10 https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/09/14/mysinge-stenhuggeri-17-sept-kl-10/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/09/14/mysinge-stenhuggeri-17-sept-kl-10/#respond Wed, 14 Sep 2022 13:30:13 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=5004

Kl. 10 ses vi i Mysinge (halvvägs mellan Vickleby och Kastlösa), som programbladet säger, förevisningen tar kanske två-tre timmar.

Naturskyddsföreningens gröna strandflagga kommer att stå vid vägen, sväng in där! Om parkeringen vid flaggan blir full, finns möjlighet strax norr om.

Medtag gärna matsäck!

 

 

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/09/14/mysinge-stenhuggeri-17-sept-kl-10/feed/ 0
September – Promenader i Hörninge våtmarksområde Köpingsvik https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/09/01/september-promenader-i-horninge-vatmarksomrade-kopingsvik/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/09/01/september-promenader-i-horninge-vatmarksomrade-kopingsvik/#respond Thu, 01 Sep 2022 19:31:57 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=4979 Jag kom till Öland 1955 och ett par år senare kom jag i kontakt med Hörninge mosse. I mitten av 1950-talet byggde dåvarande Köpingsviks kommun ut vatten och avlopp i samhället Köpingsvik.

Vattentäkten var belägen i Köpingstall, grundvattnet stod extremt högt i den enorma sandfickan som inlandsisen bildade mellan bergklinterna som omger Köpingsviken. Det är den västra delen med mycket vatten som är ianspråkstagen. Den östra delen av Hörninge mosse och Skedemosse, som jag har vandrat en del i sedan 1958, är den enda kvarvarande delen av den våtmark som en gång var mycket omfattande. Det som är kvar av mossen omfattar idag cirka sjuttio hektar.

Öland lutar två grader mot öster så den naturliga avrinningen är mot Bredsättra med omnejd. Det fanns sju skvaltkvarnar från östra landsvägen ner mot havet i den bäck som avvattnade Skedemosse-området. Denna möjlighet använde allmogen nogsamt i sin vardag och förvaltade denna tillgång mycket väl, vilket det står att läsa om i Bredsättra sockenbok. Hela detta våtmarksområde har en spännande historia med många arkeologiska fynd av stort värde.

I Hörninge våtmarksområde kunde man se rariteter som svarthakedopping och svarttärna. Svarthakedoppingen och svarttärnan är dock borta sedan många år. Det är inte så ofta nu förtiden som man ser jorduggla där ute, däremot så har ängshöken under många år häckat i området. Sommargylling har varit synlig i området sägs det, om än kanske som tillfällig gäst.

På senare år har en ständig gäst varit Herr havsörn, mycket ståtlig. Detta våtmarksområde är mycket sevärt. Det lilla jag har pekat på är godbitar som har stuckit ut för mig. Vår och höst när det är sträckfågel, då är det en myckenhet av gäster, ofta många tranor och gäss. Gässen som är på väg söderut om hösten har ofta mycket att berätta för sin flock. Det är en upplevelse att sitta och lyssna utan att förstå. Det finns mycket fågel i området att titta på.

Tranor på sträck

För den som är intresserad av blommor är det en myckenhet av olika arter, det finns närmare tjugo arter av orkidéer i området. Alla är lika imponerande i sin prakt.

Under åren 2006–2007 utförde Agenda 21-gruppen ett större restaureringsprogram i våtmarken. Det röjdes och vandringsleder markerades, försök till att höja vattenståndet i mossen gjordes med byggandet av ett reglerbart överfall i utloppskanalen, men med klen framgång dessvärre.

2008 den sjunde juni återinvigdes mossen med de nya faciliteterna av Maria Larsson (KD). Hon var folkhälsominister så jag ansåg att det skulle kunna passa bra. Vi träffads på Strand Hotell tidigt på våren samma år och jag frågade då om hon kunde tänka sig att medverka. Ja tack blev svaret, om jag kunde visa henne en guckusko i blom. Just den finns inte i Hörninge mosse men Jan Erici hade några som stod i blom hemma i Långlöt, så vi fick börja där. Hans Berggren förgyllde invigningen med sitt kunnande och var tillika ciceron i mossvandringen. De som sysslade med röjning och iordningställandet av vandringslederna var Agenda 21-gruppen med tjänstemannen Bertil Lundgren i Borgholms kommun som tog tag i detta görande för att indirekt stödja vattentäkten.

Detta var möjligt med alla markägares goda minne och hjälp. Denna insats möjliggjordes som ett LONA projekt med staten via Länsstyrelsen, som bidrog med stöd till halva kostnaderna. Sparbanksstiftelsen och Borgholms kommun och BEAB bidrog till resterande kostnader. Total kostnad lite över en miljon kronor.

Agenda 21-gruppen var en politisk tillsatt arbetsgrupp, vi levde alltid under knapphetens stjärna. Vi var en liten grupp på endast fem personer, men med ett gemensamt intresse för vår natur och vattenfrågor. Vi var i synnerhet eldsjälar där samtliga hade en god miljö för ögonen.

Seppo Ekelund gjorde ett arbete som mynnade ut i ”Skedemosse vattenrike”; ett mycket lovvärt arbete. 1998-08-13 sade kommunfullmäktige ja till detta som motion. M hade tagit den under sina vingar och förde fram den. Mot detta beslut reserverad sig KD, KB och V. (§45/98kommunfullmäktige).

Handläggningstiden är inte med vändande post, det har strax gått 24 år sedan beslut i kommunfullmäktige, inget har hänt. Dessvärre var inte Agenda 21-gruppen så högljudd i budgetsammanhang, skaran som lyssnade hade ofta starkt nedsatt hörsel.

För att besöka Hörninge mosse: Åk igenom Hörninge by, det finns parkeringsplatser mellan byn och mossen. Eller från Köpingsvik mot Bredsättra. Första skylten står vid Öj gamla järnvägsstation. Nästa skylt finns efter skjutbanan på höger sida av vägen mot Bredsättra och ytterligare en nordost om mossen.

Kan varmt rekommendera Er ett besök i Hörninge mosse.
Vänligen
Sune Axelsson

 

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/09/01/september-promenader-i-horninge-vatmarksomrade-kopingsvik/feed/ 0
RÖSTA för MILJÖN – men vilket parti??? https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/09/01/rosta-for-miljon-men-vilket-parti/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/09/01/rosta-for-miljon-men-vilket-parti/#respond Thu, 01 Sep 2022 15:07:50 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=4957

Här hittar du information om den enkät som Ölands naturskyddsförening gjorde i maj-juni. Alla partier som har plats i kommunfullmäktige i de bägge kommunerna fick då ÅTTA frågor att besvara, angående deras ambitioner kring olika natur- och miljövårdsfrågor. Deras svar har i augusti bearbetats, analyserats och för ett par dagar sedan skickades ett pressmeddelande till olika massmedia, samt till olika hemsidor, varifrån hänvisas till denna hemsida.

Ty här finns hela materialet, alla är välkoma att i detalj studera partiernas svar. Våra åtta frågor behandlade: 1) Tre viktigaste miljömålen 2) Strandskydd 3) Biologisk mångfald 4) Vindkraftverk 5) Fossilfrihet 6) Övergödning 7) Avfallshantering 8) Ekosystemtjänster. Svaren på den sista frågan poängsattes dock inte pga dess komplexitet. Frågorna är med inriktning på Ölands natur- och miljöfrågor, vad rikspolitikerna tycker kan du se på en av Naturskyddsföreningens rikskansli nyligen genomförd debatt, se HÄR!

Det lokal Ölands-materialet består av: 1) Pressmeddelandet, med bl. a. tabellen ovan; 2) Utskick till politikerna, dvs Missiv och Frågorna med våra ”syntes”-kommentarer; 3) ALLA svaren med utdelade poäng.

Dagen efter att detta inlägg publicerades så skrev vi en debattartikel som snabbt publicerades i Ölandsbladet den 3 september, den kan läsas HÄR. Tyvärr missade såväl Ölandsbladet som Barometern att publicera pressmeddelandet, trots vissa löften…..

Riks genomförde i våras en enkät till alla partier som sitter i Riksdagen, det tankeväckande resultatet ser du HÄR. En sammanfattning av det hela är denna BILD.

Du kan också få ledning av att ”göra” VAL-KOMPASSEN …….

 

Hela styrelsen jobbade med detta, ansvarig är Jan Herrmann, ordf.

jan.herrmann@lnu.se eller 070 678 19 89, bästa tid är ofta 10-15.
VÄLKOMMEN att ta del av vårt material, och kom ihåg:  

 

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/09/01/rosta-for-miljon-men-vilket-parti/feed/ 0
Hela länets ALLA medlemmar inbjudna till Ödevata den 4 september https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/08/16/hela-lanets-alla-medlemmar-inbjudna-till-odevata-den-4-september/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/08/16/hela-lanets-alla-medlemmar-inbjudna-till-odevata-den-4-september/#respond Tue, 16 Aug 2022 21:18:15 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=4945

 

Nu är det dags att boka ditt deltagande på vårt gemensamma studiebesök på Ödevata FiskeCamp. Det är en fin anläggning med kretsloppsanpassat helhetsperspektiv, känd inte minst för sin växt- och fiskodling, som drivs i form av s.k. akvaponik, som kombinerar konventionellt vattenbruk (av fisk) i symbios med näringstillgång (fiskarnas avföring)  till växterna, vilket ger minskad vattentillgång – ett nästan slutet system. Dessutom tillverkas då biokol.

OBS man kan ta sig ett dopp i sjön!

Mer får du veta vid vårt besök där, eller på denna AFFISCH, eller på https://www.odevatagardshotell.se/

Samling kl. 11 på Ödevata, se karta nedan. Medtag matsäck.

Anmälan senast den 28 augusti till Kerstin Olsson, kerstin.bergkvara@telia.com eller mobil 070-291 69 17.

OCH beakta samåkning från Öland, kanske kan jag samordna, om du hör av dig, jan.herrmann@lnu.se

 

 

 

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/08/16/hela-lanets-alla-medlemmar-inbjudna-till-odevata-den-4-september/feed/ 0
Augusti – Jakten på min enhörning https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/08/01/augusti-jakten-pa-min-enhorning/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/08/01/augusti-jakten-pa-min-enhorning/#respond Mon, 01 Aug 2022 07:03:28 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=4928 Mitt intresse för svamp är ända sedan barndomens kantarellutflykter något som står i ständig förändring. Det började med bläddrande i familjens svampbok, och en förundran över vissa svampars fantasieggande namn: häxägg, trollsmör, väderspåstjärna, vargmjölk och koralltaggsvamp. Jag har alltid gillat listor, och minns att jag satt där med Svampar, en bestämningsbok för 414 arter av Edmund Garnweidner och listade mina favoriter, de med finast namn, de vackraste, de jag helst ville hitta. Överst på den listan fanns alltid samma art, koralltaggsvamp Hericium coralloides.

Häxägg från stinksvamp Phallos impudicus

Häxägg från stinksvamp Phallos impudicus

Mina första svampturer började tidigt, då jag som barn med mina föräldrar, farmor och syskon varje sensommar och höst plockade kantareller och stolt fjällskivling med stor glädje. Varje gång var en skattjakt som avslutades med finrensning vid köksbordet och smörstekt svamp på rostat bröd till kvällen. Efter hand började jag och pappa lära oss fler arter, i början en ny art per år och med stor respekt för deras förväxlingsarter som vi lärde oss på köpet. Det var trattkantareller, blek taggsvamp, brunsopp, karljohansvamp, svart trumpetsvamp och vårmusseron ända tills jag fyllde femton och började ta mig runt själv på en röd piaggo ciao. Utrustad med en extra dunk bensin och svampkorg åkte jag runt till de flesta av naturmiljöerna mellan Algutsrum och Löt under många turer, hittade, artade och lärde mig mycket.

Augustisvamp, mandelriska, fårticka, karljohansvamp, brunsopp och kantarell

Två av de första familjer jag lärde mig mer om var boletaceae och suillaceae. Bland dessa soppar finns det många fina matsvampar, men också spännande, ovanliga arter som efterhand gjort att jag vill hitta alla – i sig är en utmaning då det upptäcks nya arter för Sverige ungefär i samma takt som jag hittar dem. Många av de mest sällsynta sopparna har jag sett på Öland i olika naturreservat. Kastanjesopp i Rällaskogen, purpursopp i Halltorps hage, falsk djävulssopp i Ismantorp, djävulssopp i Vitkärret men även på andra platser, som bittersopp i Sännehult och blåsopp i Läckeby. Alla dessa var fynd som gav riktig bubblande svampglädje att hitta.

Under de över tjugo år som gått sedan jag tog svamprundor på min moped har mitt svampintresse utvecklats. Från soppar till matsvampar, artning, ekologi, vaxskivlingar, fungans betydelse för ekosystemet, svamp i medicin, magi och historiskt till sällsynta arter. Men en art fanns fortfarande högst upp på min önskelista.

Så en höstdag 2014 fick jag ett tips som gjorde att jag så snart jag slutade jobbet i Borgholm omedelbart satte mig i bilen och körde tio mil till Gloen på fastlandet, och gick söderut längs ekrika ängsmarker tills jag såg den på långt avstånd. På en stor eklåga fanns den – koralltaggsvampen, äntligen, efter att jag i över tjugo år haft den som nummer ett! Efter detta första möte ser jag mängder av koralltaggsvampar varje höst tillsammans med ännu fler sällsynta och vackra svamparter i ett annat naturreservat med vacker bokskog. Porslinsskivling, lökbrosking och om jag har riktigt tur även gulfotshätta. Jakten fortsätter alltid efter nya arter.

Koralltaggsvamp Hericium coralloides

God svamplycka!

Hanna Andersson
@hannas_svampkorg

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/08/01/augusti-jakten-pa-min-enhorning/feed/ 0
Vad händer i juli-augusti, och när? https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/07/17/vad-hander-i-juli-augusti-och-nar/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/07/17/vad-hander-i-juli-augusti-och-nar/#respond Sun, 17 Jul 2022 21:50:33 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=4919

Naturskyddsföreningen har trevliga programpunkter även på sommaren, missa inte dessa:

Soppig svampexkursion i Halltorps hage    Söndag 24 juli kl. 09.00
Svampkonsulent Hanna Andersson visar oss runt och berättar om soppar och fruktkroppar. Samling vid parkeringen intill reservatet utmed vägen till Ekerumshamn. Info: Börje Ekstam.

Natur- och kulturvandring vid Kapelludden    Lördag 6 augusti kl. 17
Med Johan Petersson och Jan Henrik Fallgren lär vi oss om historien kring Sikehamn och Sankt Brittas Kapell.

Fladdermöss och nattens insekter Fredag 26 augusti vid Skedemosse                       Fladdermöss upptäcks med detektorer och insekter lockas med ljus, vi får hjälp av Pav Johnsson och Johan Petersson. Samling vid Skedemosse Gård kl 20.00. För de som önskar erbjuds en bryggerivisning och ölprovning klockan 19.00. Deltagande i bägge evenemangen kostar 300.- (medlem), 350.- (icke medlem).   Bara fladdermössen kostar för icke-medlemmar 50.- , men gratis för medlemmar eller under 16 år.   (Passa på att BLI MEDLEM!!!) Minimum sex personer (det brukar det bli!). Anmälan: Stina Nilsson.

För vad som händer i september-oktober, se programmet ”Landborgen” som alla medlemmar fick i februari, det kan ses även här https://oland.naturskyddsforeningen.se/wp-content/uploads/sites/98/2022/03/LANDBORGEN-2022.pdf

Ang. programpunkten ”Östersjödagen” i början av september: Det ska var vara lördagen 3 september, det står alltså fel i vårt propram Landborgen!

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/07/17/vad-hander-i-juli-augusti-och-nar/feed/ 0
Slåttergille i Rune Jons äng på söndag https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/07/11/slattergille-i-rune-jons-ang-pa-sondag/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/07/11/slattergille-i-rune-jons-ang-pa-sondag/#respond Mon, 11 Jul 2022 19:43:17 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=4915 På söndag den 17:e juli är det dags för slåttergille i Rune Jons äng på vägen mot Kalkstad. Tid: klockan 09.00 – 13.00

Under pausen (ca10.30) underhåller Lilla orkestern. Medtag fika och lie om du har.

Slåttergillet sker i samarbete med Torslunda hembygdsförening.

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/07/11/slattergille-i-rune-jons-ang-pa-sondag/feed/ 0
Juli – de livsviktiga vilda bina https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/07/06/juli-de-livsviktiga-vilda-bina/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/07/06/juli-de-livsviktiga-vilda-bina/#respond Wed, 06 Jul 2022 20:18:20 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=4895 Det är juli månad. Det är varmt och torrt på Öland. Jag har gått och sneglat på väddklinten i trädgården under ett par veckor och så plötsligt är den där, stortapetserarbiet. Det är en hona den här gången. Hon putar upp med sin rödorangea rumpa när hon sticker ner sin sugsnabel i blomman för att suga nektar. Det är ett mycket stort och vackert bi och en av mina favoriter. Men intresset för bin är nytt för mig.

Bild 1. Stortapetserarbi (NT) som besöker väddklint. Arten samlar nästan uteslutande pollen från väddklint. Foto: Michael Tholin.

Jag doktorerade för 12 år sedan i botanisk ekologi vid Uppsala universitet. Min avhandling handlade om öländska varianter av nattviol och deras pollinationsbiologi. Evolutionära anpassningar hos växter intresserade mig mycket under min studietid och ledde till två studieresor till Sydafrika för att studera orkidéer. Jag fascinerades av hur blommor i färg och passform specialiserats till olika sorters pollinatörer som solfåglar, skalbaggar eller långtungade svävflugor! Pollen kan förflyttas med hjälp av vind eller vatten men cirka 90 procent av våra vilda växter får hjälp med pollineringen av olika djur. I Sverige är blombesökarna uteslutande insekter, framför allt bin, men också andra steklar, dagfjärilar, nattfjärilar, flugor och till viss del skalbaggar.

Våra svenska vildbin har oerhört intressanta anpassningar för att överleva och fortplanta sig. Ta till exempel tapetserarbiet som omsorgsfullt skär ut bladbitar för att tapetsera en barnkammare åt sin avkomma nere i bogångarna. Eller storullbiet som samlar växthår från lammöronens ludna blad för att bädda fint åt den kommande larven. Vissa arter har utvecklat extrema attribut som praktbyxbiet. Honornas stora håriga ”pollenbyxor” är optimerade för att samla pollen och effektivt kunna gräva sina bon i sanden och skyffla ut sanden i stora tag med bakbenen. I motsas till praktbyxbiet har vi de hårlösa och ”alien-lika” gökbina. De lägger sina ägg i andra bins grävda bon och samlar inte själva pollen till sin avkomma. Därför behövs ingen behåring för polleninsamling. Och vem kan inte bedåras av hur hanarna av blåklocksbin sover tillsammans ihopslingrade i en blåklocka. Där är de skyddade för både predatorer och dåligt väder. Blåklockorna är också en plats för romantiska möten för arten och den parade honan samlar bara pollen på blåklockor till sina larver.

Bild 2. Författaren med ett annat favoritbi, ett svartpälsbi, en hane. Bihanar har ingen gadd och kan inte stickas. Håller man dem varsamt kan man inspektera dem på nära håll med luppen. Foto: Eric Arenius.

De vilda bina är små men livsviktiga. De är våra viktigaste pollinatörer och har stor betydelse för vår matförsörjning och för våra vilda växter. Vi har cirka 300 arter i Sverige. En tredjedel av dem finns med på svenska rödlistan. Man tror att knappt hälften av alla världens bin har försvunnit de senaste årtiondena. Det är de stora förändringarna i landskapet som är den största orsaken. De hotas av brist på mat, boplatser och övervintringsplatser men också av bekämpningsmedel, klimatförändringar, sjukdomar och invasiva arter.

Sedan 2020 har jag haft förmånen att jobba med hotade vildbin på Länsstyrelsen i Kalmar. Ett EU-initiativ ledde till en nationell treårig satsning för att gynna pollinatörer och gav oss äntligen de resurser som vi behövde. Vi är nu inne på det sista året med olika åtgärder för att gynna hotade vildbin i Kalmar län. Ölands sandiga och torra marker hyser en stor andel ovanliga arter och här har vi jobbat med att öka blomrikedomen och skapa mer bomiljöer av blottad sand och död ved. Nu hoppas vi att arbetet med pollinatörer inte avstannar utan fortsätter att leva vidare genom olika initiativ i samhället.

Jag har under våren haft förmånen att få vara delaktig i en produktion av en utställning om vilda bin till Naturum på Öland. Det har vi gjort för att öka intresset och sprida kunskapen om bin och pollinatörer. I utställningen finns svar på många av de vanligaste frågorna om de hemliga solitärbinas liv. Här finns en modell av hur boet av ett markbyggande bi ser ut i genomskärning, en bildvägg av Krister Halls vackra närbilder av bin, metallkonstverk av Joanna Eriksson och Alunskolans elevers fantasifulla skapelser av små humlor och fjärilar. Missa inte att besöka Naturum Ottenby nu i juli. Skulle du ändå göra det får du ett nytt försök i september, då utställningen flyttar norrut, till Naturum i Trollskogen.

Vi behöver förstås vågade politiska beslut för att få till storskaliga förändringar och stoppa artutdöendet men det finns mycket som även du och jag kan göra. Sluta klippa gräset till exempel.

På hundpromenaden här om dagen blev jag så glad när jag passerade en trädgård i vårt område. Nu fann jag att en stor del av gräsmattan inte längre var prydligt kortklippt utan vajade högt med blommande fibblor, prästkragar, gulmåra, väddklint, cikoria och blåeld. Allt fler väljer blommorna framför golfgreenen och det är ett steg i rätt riktning.

Andra saker vi kan göra för att gynna våra pollinatörer är att välja rätt växter, buskar och träd i trädgården, arter som ger pollen och nektar till insekter och som inte är invasiva och sprider sig okontrollerat i naturen. Sluta använda bekämpningsmedel och onödig kvällsbelysning som förvirrar insekterna. Var rädd om den döda men levande veden. Skapa bomiljöer som sandbäddar eller bihotell. Välj ekologiska alternativ när du handlar mat.

Våra vilda bin är små men livsviktiga. Lycka till med din räddningsinsats!

Elin Boberg

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/07/06/juli-de-livsviktiga-vilda-bina/feed/ 0
Naturaftonen vid Borgs by, åter en succé https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/06/14/naturaftonen-vid-borgs-by-ater-en-succe/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/06/14/naturaftonen-vid-borgs-by-ater-en-succe/#respond Tue, 14 Jun 2022 16:01:03 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=4882 Även i år genomfördes Naturaftonen dagen innan Nationaldagen. Ett 70-tal naturvänner samlades i Borgs by, intill Gråborg, och vädret var riktigt sommarvarmt. Efter en musikalisk introduktion – John Leo Carter sjöng medryckande irländska folksånger, med gitarr och trumma – kunde vi delta i två uppskattade vandringar. I den första berättade Lennart Nilssons om ”Det okända ”Borgs by”- sällan sett…”, natur och kultur i skön blandning.

Under fikapausen med Anders kakor och Carolines lammkorvar kunde man även göra Naturfalken, en rolig form av att visa sin artkunskap, och gå en tipspromenad med frågor kring våra miljömål, arrangerad av naturumföreståndarna Stina Nilsson och Ida Hansson. Sedan var det ängsvandring med Pav Johnson och Johan Petersson, som berättade om arter och ekologiska samband.

John Leo Carter ger oss irländsk kultur

 

På väg ut i naturen

 

Lennart Nilsson berättar om hur historien format dagens utseende i Borgs by

 

Foton Staffan Arvegård

]]> https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/06/14/naturaftonen-vid-borgs-by-ater-en-succe/feed/ 0