ÖN https://oland.naturskyddsforeningen.se Ölands Naturskyddsförening Mon, 13 Jul 2020 16:07:30 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=5.3.4 Söndagen 19 juli ÄR slåttergillet på Rune Jons äng https://oland.naturskyddsforeningen.se/2020/07/13/lordagen-19-juli-ar-slattergillet-pa-rune-jons-ang/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2020/07/13/lordagen-19-juli-ar-slattergillet-pa-rune-jons-ang/#respond Mon, 13 Jul 2020 13:08:31 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=3816 …. inte 18 juli, som det tyvärr står i Landborgen, och nyss även på hemsidan, på ”Aktiviteter”.

Beklagar fadäsen   /   Jan Hn

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2020/07/13/lordagen-19-juli-ar-slattergillet-pa-rune-jons-ang/feed/ 0
Juli – Södra Ölands odlingslandskap – en unik plats på jorden https://oland.naturskyddsforeningen.se/2020/06/30/juli-sodra-olands-odlingslandskap-en-unik-plats-pa-jorden/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2020/06/30/juli-sodra-olands-odlingslandskap-en-unik-plats-pa-jorden/#comments Tue, 30 Jun 2020 18:41:58 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=3802 Södra Öland erbjuder ett särpräglat och sagolikt vackert landskap. Tänk dig att se solen gå upp över sjömarkerna vid Östersjöns kant en sommarmorgon, nattens magnifika stjärnhimmel över Stora alvaret, eller en färgsprakande solnedgång över den bördiga Mörbylångadalen och Kalmarsund.

 Ett världsarv är något som på ett alldeles unikt sätt berättar om jordens och människans historia. Det finns drygt 1100 världsarv i världen, 15 i Sverige varav ett på Öland. Det är Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur, som ansvarar för världsarvslistan. I grund och botten är världsarven ett stort fredsprojekt, följande rader går att läsa i Unescos stadgar:

”Eftersom krigen har sitt ursprung i människornas sinnen, måste försvaret av freden också byggas upp i människornas sinnen.”

År 2000 skrevs Södra Ölands odlingslandskap in på Unescos världsarvslista som ett levande kulturlandskap. Berättelsen om lantbrukarnas arbete i många generationer är grunden i världsarvsutnämningen. Landskapet är unikt, dels för att kalkberggrunden, det milda klimatet och öns geografiska läge har resulterat i unika förutsättningar för livet på ön. Men också på grund av ölänningarnas mångtusenåriga påverkan på landskapet. I Södra Ölands odlingslandskap ingår byarna, åkrarna, Stora alvaret och sjömarkerna.

Med sina 14 socknar och 87 byar är Södra Ölands odlingslandskap ett av Sveriges största världsarv. Ett tips är att vandra, cykla eller att upptäcka odlingslandskapet från hästryggen! Genom landskapet löper över 140 kilometer vandringsleder. År 2019 utsågs Mörbylångaleden till en av 12 svenska signaturleder av STF, Svenska Turistföreningen. De 12 signaturlederna är karaktäristiska för sina landsdelar och tillsammans ger de en bild av Sveriges vandringsutbud och natur.

     

Södra Ölands odlingslandskap är ett av flera odlings- och jordbrukslandskap på Unescos världsarvslista. Det grönländska världsarvet ”Kujataa Greenland: Norse and Inuit Farming at the Edge of the Ice Cap” skrevs in på listan år 2017. Vid inlandsisens kant i Kujalleqs kommun på södra Grönland ligger ett unikt och otroligt vackert jordbrukslandskap. Ett landskap med spår av skandinaviska bönder från 1000-talet till 1400-talet och inuitiska bönder från 1780-talet och fram till i dag. De två kulturerna har skapat ett kulturlandskap baserat på jordbruk, bete och jakt. Ett annat exempel är ”The English Lake District World Heritage Site”, ett kulturlandskap i nordvästra England. Här har jordbruk och lokala industrier format landskapet under mer än 1000 år samtidigt som människan har inspirerats av naturen.

Världsarvsutnämningen har lett till ett stort internationellt intresse och bara de senaste åren har Mörbylånga kommun välkomnat studiebesök från Polen, Ryssland, Tyskland, Spanien, Finland, Litauen, England, Grönland, Sydafrika, Australien med flera. Vid dessa tillfällen görs alltid ett besök ute på någon av gårdarna i världsarvet, vilka utgör odlingslandskapets hjärta.

Var du än är på södra Öland kommer du att se betande djur och aktiva gårdar. Det är lantbrukarna som idag odlar jorden och låter sina djur beta både Stora alvaret och sjömarkerna som ser till att vårt odlingslandskap kan lämnas vidare till kommande generationer. Du kan också bidra till detta värdefulla arbete. Genom att besöka världsarvet och njuta av mat och dryck från södra Öland blir du en del av det ständigt pågående samspelet mellan människa och natur. Välkommen till vårt fantastiska odlingslandskap på södra Öland som är unikt, vackert och värdefullt!

Emma Rydnér

 

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2020/06/30/juli-sodra-olands-odlingslandskap-en-unik-plats-pa-jorden/feed/ 1
Liekurs i Rune Jons äng 22 juli https://oland.naturskyddsforeningen.se/2020/06/15/liekurs-i-rune-jons-ang-22-juli/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2020/06/15/liekurs-i-rune-jons-ang-22-juli/#respond Mon, 15 Jun 2020 09:18:55 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=3800 Torslunda hembygdsförening har fått bidrag från Mörbylånga kommun för att genomföra en liekurs i Rune Jons äng. Kursledare är Mats Rosengran (liemats) och kursen sker den 22:a juli. Du kan läsa mer om liemats genom att gå till hans hemsida liemats.se. De flesta liar som säljs i Sverige idag ska knackas vassa. Det är detta som liemats lär ut, förutom lieslåtter i allmänhet. Han säljer även liar och annan utrustning kopplat till lieslåtter.

Om du är intresserade anmäl dig till Lisa Tengö, lisatengo@gmail.com (076-114 7630). Antalet platser är begränsat. Blir det fler anmälningar än platser kommer ett urval att ske så skriv gärna några meningar om varför du vill delta i kursen. Kursen är öppen för medlemmar i alla hembygdsföreningar i Mörbylånga kommun och Ölands Naturskyddsförening.

Kursen kostar 100 kr/deltagare.

Den ordinarie slåtterdagen i Rune Jons äng är den 19:e juli.

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2020/06/15/liekurs-i-rune-jons-ang-22-juli/feed/ 0
Årets Ölandsfotograf 2020 OCH Årets Ölandsbild 2020 https://oland.naturskyddsforeningen.se/2020/06/07/arets-olandsfotograf-2020-och-arets-olandsbild-2020/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2020/06/07/arets-olandsfotograf-2020-och-arets-olandsbild-2020/#respond Sun, 07 Jun 2020 08:35:22 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=3755  

Även detta Corona-år kan och får vi njuta av naturen på Öland. Då kan man låta sig inspireras av Årets Ölandsfotograf 2020 Miriam Eriksson, som för tredje gången nu tilldelats detta fina pris och hedersutmärkelse. Årets tema var ”Ölands vägar och stigar”, de tolv bilderna ska spegla årets månader, och juryns motivering var: 

Årets Ölandsfotograf har vandrat på vägar och stigar över hela Öland och förmedlar genom sina bilder en känsla av Öland som det rika landskap det är. En gnistrande kall vinterbild i kontrast till den spirande lövskogen, sommaren med Ölands egen blomma, Ölandssolvändan, lyser än tydligare vid jämförelsen med den knappt skönjbara stigen ut på Alvaret. De tolv bilderna i Miriam Erikssons kollektion håller en genomgående hög kvalitet med bra variation. 

Att Miriams tolkningar av det givna temat tilltalade juryn kan man förstå när man kikar på bilderna nedan. Naturskyddsföreningens representant i juryn, Staffan Arvegård, tillika initiativtagare till tävlingen, framhåller att bilderna visar på de oändliga möjligheterna det finns till fina naturupplevelser på Öland, sommar som vinter, och att ett extra plus var att Miriam har med människor i flera av bilderna

Men vilken av de tolv bilderna är allra bäst? Du kan vara med och rösta fram den Du gillar, vilket pågår FRÅN 19 juni, då Ölandsbladets Turistguide kommer ut till alla prenumeranter och finns då även att hämta på många platser på hela Öland. En länk till röstningen kommer då också att finnas på denna hemsida.

 

JANUARI. När fåken drar fram över Öland ser man ibland inte mycket av vägen. Ölands kvarnar är däremot lättare att kunna se. Äleklinta.

 

FEBRUARI. Undrar om det var på den här vägen som man förr åkte med häst och släde när man skulle till julottan. Kastlösa kyrka syns till vänster i bakgrunden.

 

MARS. Visst är det kyligt i luften, men ut i naturen vill man – det är ju vår! Beijershamn naturreservat.

 

APRIL. Den lilla, men väl upptrampade stigen visar att här är det många som vandrat den vackra stigen mellan Odens Flisor och Ismantorps borg.

 

MAJ. Himlen välver sig stor och blå över rapsfälten som omger den raka stigen ner till sjön. Sydöstra Öland.

 

JUNI. Ölandssolvändorna lyser i kapp med solen längs kustvägen från Äleklinta och norrut.

 

JULI. Sol, vind och vatten – en sommardag på Neptuni åkrar. Det är bara att välja ”sin” stig. Byxelkrok.

 

AUGUSTI. Morgonljuset lyser mellan träden, det doftar av mossa och barr. Jag vill fortsätta på den här vägen. Trolsk skog i närheten av Ängjärnsudden på norra Öland.

 

SEPTEMBER. Kvällssolen lockar mig att gå lite längre – kanske går vägen ända ner till vattnet. Norr om Bläsinge på östra sidan av Öland.

 

OKTOBER. Här är en av många stigar som leder ut på Stora Alvaret. Möckelmossen.

 

NOVEMBER. Det finns många stigar att välja på här i skogen i Nab- belund. De mossiga gamla skyltarna visar på ”BÖDALEDEN” och ”ST LEDEN”. Naturreservatet Bödakustens östra.

 

DECEMBER. Mellan Resmo och Stenåsa går denna väg – lika vacker på våren, sommaren, hösten och som här på vintern.

 

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2020/06/07/arets-olandsfotograf-2020-och-arets-olandsbild-2020/feed/ 0
Juni – Vi måste bli färre eller mindre https://oland.naturskyddsforeningen.se/2020/06/06/juni-vi-maste-bli-farre-eller-mindre/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2020/06/06/juni-vi-maste-bli-farre-eller-mindre/#respond Sat, 06 Jun 2020 09:26:36 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=3762 Bild: John Darroch NZ – Via Wikimedia Commons

Jag skulle skriva något om Öland, men i dessa Corona-tider är det mera existentiella frågor som dyker upp i mitt huvud. Det verkar ju i och för sig inte som om den här pandemin är särskilt allvarlig som det ser ut idag. De flesta som drabbas är ju äldre äldre och med någon annan underliggande sjukdom. Jämfört med spanska sjukan för hundra år sedan är det en bagatell om man ser det i ett makro-perspektiv. Sen finns det naturligtvis många personliga tragedier och lidanden som inte går att bortse från.

Det diskuteras en del om det här är ”naturens hämnd” för att vi människor breder ut oss för mycket. För alla andra arter finns det gränser för hur mycket de kan breda ut sig. Det finns undantag, men då är det nästan alltid människan som har varit där och ställt till en obalans. Ett klassiskt exempel är kaninerna i Australien som introducerades av några jakt-intresserade godsägare i mitten av 1800-talet. Men det fanns inga naturliga fiender för kaniner så de förökade sig explosionsartat. 100 år senare räknade man med att det fanns 500 miljoner vilda kaniner, på vissa platser så mycket som 3 000 kaniner per hektar. Det är fortfarande ett jätteproblem.

Människan är inte längre en del av ett naturligt eko-system. Vi tar ut alldeles för mycket av det som Moder Jord kan klara av att producera. Det skulle behövas ett par jordklot till för att tillfredsställa alla våra verkliga och påhittade behov. Ju längre detta pågår och ju flera vi blir på planeten, desto större blir katastrofen så småningom. Genom människans oerhörda uppfinningsrikedom har vi ständigt kunnat tänja på gränserna. Vi har inte bara blivit flera, under de senaste decennierna har allt flera kunnat lyftas ur fattigdomen och på så sätt fått ett bättre liv. Men det innebär också mera konsumtion och ett större uttag av ändliga resurser.

Hur kan vi då minska uttaget? Att bara komma överens om att alla skall solidariskt minska konsumtionen verkar inte fungera i dagens shopping-kultur.

Kan vi då minska antalet människor? Det finns en inneboende drivkraft hos alla arter att föröka sig, men vi människor har – i motsats till andra arter – förmågan att resonera om vad som är bra och dåligt för vår överlevnad. Det är därför som jag sitter här och skriver en månadskrönika för Ölands Naturskyddsförening. Det är i och för sig lovande att antalet födda barn minskar då välståndet ökar, men det finns redan en inneboende dynamik i ålderspyramiden som gör att vi kommer att bli ett par miljarder människor till på jorden inom en generation. Kan man ta till tvångsåtgärder som i Kina under Mao-eran? Möjligt i en diktatur, men knappast i ett demokratiskt samhälle.

När ölänningarna blev för många mot slutet av 1800-talet kunde inte alla försörja sig vilket resulterade i en väldig utvandring till Amerika. Befolkningen minskade från omkring 38 000 individer till omkring 25 000 30 år senare och sedan fortsatte befolkningen att minska av andra anledningar så när Ölandsbron blev klar år 1972 fanns det mindre än 20 000 personer bosatta på Öland. Sedan vände det så att vi nu är lite över 25 000 ölänningar. Kan vi utvandra från jorden och finna ett ”nytt Amerika” ute i rymden? Inte troligt med tanke på de astronomiska avstånden.

En annan mycket okonventionell möjlighet är att vi helt enkelt blir mindre. I vår rådande kultur har det nog oftast setts som något att sträva efter att vara ”stor och stark”. OM vi kunde vända på detta och solidariskt se till så att genomsnittslängden för en människa vore hälften av dagens längd skulle det innebära en åttondel av dagens kroppsvolym. Det totala konsumtionsbehovet skulle därmed minska dramatiskt och vi skulle nog ändå kunna känna samma lycka eller olycka över att leva. Det skulle ta några generationer av tillpassning. Våra bilar, bostäder och möbler är inte anpassade till 90-centimeters människor och inte heller våra husdjur. Kanske inte så kul att ha en hund som är tyngre än sin husse och svårt med mjölkningen. Husdjuren är ändå relativt lätta att storleksanpassa.

Kanske en utopi, men ändå värd att fundera över.

Gunnar Kvarnbäck

 

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2020/06/06/juni-vi-maste-bli-farre-eller-mindre/feed/ 0
Hur gick det med vårens program / Landborgen? https://oland.naturskyddsforeningen.se/2020/05/15/hur-gick-det-med-varens-program-landborgen/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2020/05/15/hur-gick-det-med-varens-program-landborgen/#respond Fri, 15 May 2020 10:31:10 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=3732 Hej alla naturvänner på Öland,

Som ni säkert sett, har i stort sett alla våra programpunkter under våren fått ställas in, vilket vi så klart beklagar. Men nu i slutet av våren genomför vi några planerade ute-program, det är ju tillåtet! Så här ser maj-juni ut:

22/5   Biologiska mångfaldens dag genomförs, men på lite annat sätt än vanligt. Ett antal händelser från hela Sverige kan avnjutas på webben, se hela programmet på DENNA LÄNK. Från Öland dessa; 10:15-11:00 Ölands folkhögskolas design-studenter visar alster kring biologisk mångfald.           22:00-23:00 Pav Johnsson och Dave Karlsson arrangerar nattlys och berättar om nattfjärilar. Det sena(re) arrangemanget kan troligen följas via Station Linnés Instagramkonto (@stationlinne).

23/5   Rosendal, järnåldersbyn uppe i Bödaskogen, vi guidas i områdets historia och natur av Jan-Henrik Fallgren och Johan Petersson, men det genomförs i liten skala, dvs max 25 deltagare, och med social distansering. Samling vid Skäftekärrs parkering 10.00, medtag fika! Anmälan på naturum.trollskogen@lansstyrelsen.se . OBS Du har din plats när du har fått mejl tillbaka om att du är välkommen på gudingen. Mer info HÄR.

5/6   Naturafton, denna vår stora och uppskattade samling vid Gråborg ställs in i år, men vi ses där nästa år!

14/6   Vilda blommornas dag kommer att genomföras, möjligen kommer senare HÄR mer regler om hur detta sker. Samling 10.00 på P-platsen tvärs över vägen från Vickleby kyrka. Guide Åsa Bodenmalm.

 

 

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2020/05/15/hur-gick-det-med-varens-program-landborgen/feed/ 0
Sveaskogs ekoparker skulle kunna bli nationalparker…. https://oland.naturskyddsforeningen.se/2020/05/11/sveaskogs-ekoparker-skulle-kunna-bli-nationalparker/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2020/05/11/sveaskogs-ekoparker-skulle-kunna-bli-nationalparker/#respond Mon, 11 May 2020 18:50:23 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=3724 Vi behöver få Sveaskog, kanske med hjälp av dess ägare, svenska staten, att inse att man bör bättre leva upp till de ambitioner och intentioner man hade, och fick, för ca tio år sedan. Sedan dess har tyvärr ägardirektivet ändrats, och blivit betydligt mer produktionsinriktat. Detta tycker man dock inte själv på Sveaskog (f.d. Domänverket)! Läs mer på Reslust med flera inlägg på den hemsidan.

Därför pågår nu flera kampanjer, den ena genom att organisationen ”Skydda skogen” skrivit ett Öppet brev till flera myndigheter, och se den fortsatta debatten på Skydda skogen med flera inlägg på den hemsidan.

Den andra kampanjen genom att troligen alla länsförbunden av Naturskyddsföreningen i södra Sverige (upp till och med Dalarna-Gästrikland) står bakom en debattartikel skriven av Per Jiborn i Västervik, ekoturismexpert, med lite input av undertecknad. Den är publicerad eller publiceras snart i cirka 20 regionala tidningar i Götaland och Svealand, undertecknad av någon styrelse-representant från respektive länsförbund. I Kalmar län har den just kommit i Barometern och Västervikstidningen, se länkarna nedan, varav den första är öppen för alla, medan den andra kräver att man är prenumerant.

Barometern

Västerviks Tidning

Den finns också på Naturskyddsföreningens Riks hemsida.

I Kalmar län finns två ekoparker, Böda och Hornsö, den senare har ju nyligen debatterats friskt i Barometern. Där finns stora värden, särskilt vad gäller en stor mängd hotade vedlevande skalbaggar och andra insekter, och också en betydande potential för att utveckla ekoturism av olika slag, som sammantaget väl motiverar att där, istället för mer avverkning bör utvecklas en nationalpark, några av inläggen är dessa:

Hornsö-inlägg 1

Hornsö-inlägg 2

Hornsö-inlägg 3

Hornsö-inlägg 4

 

Men detta berör alltså även Öland, i Böda har man tydligen nu intensifierat avverkningen.

Låt oss alltså utöva lokala påtryckningar där det går, på politiker och andra!

Jan Hn

 

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2020/05/11/sveaskogs-ekoparker-skulle-kunna-bli-nationalparker/feed/ 0
Natur och Kultur – inte i år! https://oland.naturskyddsforeningen.se/2020/05/07/natur-och-kultur-inte-i-ar/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2020/05/07/natur-och-kultur-inte-i-ar/#respond Thu, 07 May 2020 13:27:24 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=3716 Natur och Kultur på Öland, det mycket uppskattade gula häftet med allt vad som händer under sommarhalvåret, har Ölands Naturskyddsförening sedan flera decennier gett ut.

Men pga Covid-19 har utgivningen ställts in i år, många arrangemang ställs ju in, och våra annonsörer ger nog inte det stöd som behövs för produktionen.

Vi hoppas givetvis komma igen, ännu bättre, nästa år!

Lev väl, håll distans, men fortsätt att uppleva Ölands natur!!!

Om våra egna i vår kvarvarande arrangemang kommer att genomföras är ännu oklart; håll utkik här!

Styrelsen för ÖN, gm Jan Herrmann, ordf.

 

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2020/05/07/natur-och-kultur-inte-i-ar/feed/ 0
Gökottan inställd https://oland.naturskyddsforeningen.se/2020/05/05/gokottan-installd/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2020/05/05/gokottan-installd/#respond Tue, 05 May 2020 13:53:13 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=3708 Även Skådarskolans Gökotta som skulle varit 16 maj är tyvärr inställd.         (Foto: Biopix)
]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2020/05/05/gokottan-installd/feed/ 0
Maj – Möte på Jordtorpsåsen https://oland.naturskyddsforeningen.se/2020/04/30/maj-mote-pa-jordtorpsasen/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2020/04/30/maj-mote-pa-jordtorpsasen/#comments Thu, 30 Apr 2020 08:31:38 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=3700 Jag hade tänkt skriva något helt annat. Om Ölands fantastiska träd till exempel. Men så idag gick jag min favoritrunda till Jordtorpsåsen. Jag gick i sol och frisk vind, genom det stilla hässlet och kom upp i motlutet till åsens solbadande och gräsgröna krön.

Det var då det hände. Jag mötte Våren! Helt fantastiskt. Hon bara var där i backen.

”Hej”, sa jag, för något måste man ju säga. Våren svarade med ett blommigt leende. Där fanns värme, men samtidigt lite kyla – vårlig nattkyla nästan. Hon såg lite stressad ut.

”Du verkar ha bråttom”, sa jag.

”Ja, det är klart, svarade Våren. ”Sommaren är redan på väg, hon kommer allt tidigare och tidigare, men jag måste bli klar med mitt”.

”Men du får väl mer tid från andra hållet”, försökte jag. ”Gubben Vinter tycks ju avvika allt tidigare”.

”Nej, nej, nej… Den gubben litar jag inte på”, sa Våren bestämt. ”Jag kommer när jag ska komma. Det är Sommaren som ändrar på allt”.

”Kan du inte säga åt Sommaren att vänta lite då?” undrade jag.

”Nja”, sa Våren. ”Jag vill inte tjata på henne. Det är inte hennes fel egentligen. Den stackaren har drabbats av något, någon sorts feber, ett förhöjt läge ungefär. Jag vet inte vad, men det jagar iväg henne från söder”.

”Vi människor kallar det för klimatförändringar, och det är väl vi som ställt till det”, sa jag. Lika bra att erkänna. Jag var säker på att hon hade läst FN-rapporterna och hört Greta tala. De borde vara intressanta för Våren, tänkte jag. Men det verkade inte som om hon kände till klimatkampen. Det enda hon sa var:

”Ja, inte vet jag. Jag jobbar ju i gåvobranschen, så det där med orsaker och skuld vet jag inget om. Allt jag vet är att det blir mer och mer bråttom”.

”Men”, sa jag. ”Vi är många som tycker att du redan nu passerar oss för snabbt. Tiden räcker inte till för oss heller. Vi tycker om dig och det du gör och skulle vilja ha dig hos oss lite längre. Innan Sommaren kommer. Kan du inte prata med henne och…”

Smickret hjälpte inte.

”Kom inte med det där igen”, avbröt Våren med aprilfrost i rösten. ”Det där har ni människor gnällt om så länge jag kan minnas. Men mer tid hjälper er inte. Du glömmer att jag är tid. Årstid! Era poeter tycks begripa det, de talar om ’vårens tid’. Det är jag det! Tar du vara på tiden så är det mig du ägnar dig åt. Ägnar du dig åt mig så tar du vara på tiden. Så enkelt är det”.

Hon började komma upp i varv, märkte jag. Det blev rena våryran när hon fortsatte:

”Ditt problem är att du tar mig och min tid och gör något annat med den – ofta någonstans där inte jag är. Aktiviteter, som ni kallar det. Att det ska vara så svårt att fokusera! Jag är här omkring dig, i luften och ljuset och backarna. De år jag har dröjt kvar lite längre har ni bara gjort ännu mer annat och så gnällt som vanligt efteråt.”

”Ja, ja, ja”, sa jag och försökte avvärja anfallet. Hon har rätt, eller hur? Jag kände ett behov att visa att jag höll med: ”Jag förstår vad du menar: Carpe Diem! Fånga dagen. Att vara här och nu är svaret”.

Våren såg på mig, inte särskilt imponerad, och suckade lätt:

”Det finns naturligtvis inget svar. Tiden fortsätter att gå, precis som du och jag. Frågan lever därmed vidare. Det enda du kan göra är att leva med den. Ni människor ska alltid ha svar, alltid välja sida, alltid ta ställning. Det går väl bra när det handlar om alla era prylar och sysslor. Men när det gäller din tid finns det inget antingen eller. Tiden bara är! Så – att vara är själva frågan. Förstår du?

Det gjorde jag kanske inte fullt ut, men jag nickade. Man vill ju vara artig. Jag behövde fundera på det sagda ett tag och vi kunde ändå inte stå där på åsen hur länge som helst.

Vi skildes åt. Våren log sitt blomleende, vinkade med armen som en nyutslagen oxelkvist gungar i vinden och vandrade bort mot Nötbrunnskärret.

Jag stod kvar i backen. Var nog lite tagen av mötet, allt det sköna, men också av det sagda. När hon gått en bit, så stannade Våren, vände sig om och sa:

”Du. När du möter Sommaren – hon kommer snart – så hälsa från mig och berätta för henne om de där klimatförvärringarna du nämnde. Och då kan du berätta vad ni tänker göra åt det också, för det måste du ju veta då. Du får all min tid för att hitta ett svar på den frågan.”

Sedan gick Våren upp i landskapet.

Så var mitt möte och det här måste jag naturligtvis berätta för dig. Det där med träden får vi ta en annan gång.

 

Bo Jansson

 

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2020/04/30/maj-mote-pa-jordtorpsasen/feed/ 1