ÖN https://oland.naturskyddsforeningen.se Ölands Naturskyddsförening Tue, 31 Jan 2023 20:42:14 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=5.9.5 Februari – Vem vill du vara i klimatomställningen? https://oland.naturskyddsforeningen.se/2023/01/31/februari-vem-vill-du-vara-i-klimatomstallningen/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2023/01/31/februari-vem-vill-du-vara-i-klimatomstallningen/#respond Tue, 31 Jan 2023 20:42:14 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=5176 För mig liksom många andra har naturen och de öländska vidderna en lugnande inverkan. Naturen har en förmåga att få oss att inse att vi bara är en liten del i ett större sammanhang där tiden och de stora skeendena fortsätter utan oss. Årstiderna kommer och går, våren som en befrielse efter vinterns mörker och sommaren en glädjeyttring inför hösten lugn. Eller så brukar det i alla fall vara. Länge har vi talat om klimatförändringarna som något abstrakt yttre hot eller något forskare kan se i sin statistik men som vi har svårt att ta till oss i vår vardag. Men nu de senaste åren tror jag de är få i Sverige som inte har märkt att årstiderna har påverkats. Vintern är mildare och blötare i år med nya
värmerekord (November 2020 – Värmerekord efter värmerekord | SMHI). Och extremtorka, bränder och extremt regn hörs oftare på nyheterna för Europa men även här i Sverige.

Jag med många andra kände nog en stor vanmakt inför den nya regeringens många förslag som innebär ökad klimatpåverkan och minde finansiering till miljöfrågorna i stort (Regeringens minskade anslag till klimat får massiv kritik – DN.SE). Många av dessa omställningar sker under föresatsen att vi privatpersoner ej ska behöva göra avkall på vår levnadsstandard och våra vanor vid en klimatomställning och att näringslivet ska värnas.

Som anställd i ett konsultföretag (dock stiftelseägt och ej aktiebolag) som arbetar med samhällsplaneringsfrågor i bred skala har vi många kunder i olika branscher. I dessa forum är det ingen som pratar om en klimatomställning som går att undvika och som ej kommer att påverka dem, tvärt om! Den oron som uttrycks är i stället att klara av att ställa om tillräckligt snabbt för att hänga med deras konkurrenter runt om i Europa och europeisk lagstiftning samt hur de rent konkret ska gå till väga. Det är lätt att sätta upp mål om att vara klimatneutral år 2030 men hur ser man till att uppnå ett sådant mål? Det är där vårt fokus ligger nu som jag upplever det.

Därför blir jag så matt när regeringens förslag går tvärt emot vad näringslivet efterfrågar enligt bl.a upprop av 227 bolag i Aftonbladet innan valet. 227 företag: Politiker, sluta bromsa klimatomställningen (aftonbladet.se). Dock så känns det hoppfullt då jag upplever att vi och våra kunder inte slår av på takten utan i stället ändrar fokus från hur ställer vi om med hjälp av svensk politik till hur ställer vi om trots svensk politik.

På en tema- och utvecklingskonferens vi hade i höstas deltog en kollega, Dr. Hossein Rezai-Jorabi från Singapore, som inledde sitt föredrag med en liknelse som har fastnat hos mig och som jag ska försöka återge:

” tänk dig att du går på en strand, just i vattenbrynet där vågorna slutar och ibland skvalpar upp över dina tår. Denna strand har du och dina förfäder alltid gått på, fram och tillbaka i vattenbrynet likaså alla dina vänner. Så en dag märker du att vattnet börjat stiga upp över fötterna till dina anklar. Du inser att det inte rör sig om en tillfällighet av större vågor eller ebb och flod för vattennivån stannar där. Du fortsätter att gå, tills den stiger igen, nu över dina anklar och vader, ni inser nu att den kommer försätta att stiga. Vattnet stiger ytterligare till knäna och ni börjar få problem att gå. Ni pressar er vidare, börjar gå med höga knän och vadar fram genom vattnet. Ni inser att när vattnet når höften och midjan så kommer det inte längre fungera att gå som ni gör nu. Nu börjar människor att reagera, en grupp börjar uppfinna olika tekniska lösningar som ska möjliggöra att gå lättare, propellrar och motorer som kan fästas vid ryggen som pressar och ger fart för att ta sig igenom vattenmassorna. En grupp börjar att försöka simma. Vattnet stiger och är nu över era midjor och upp mot bröstkorgen, fler och fler börjar nu simma, de som övat klarar sig bättre men en del drunknar. Det finns även en tredje grupp som har tänkt helt annorlunda och som när vattnet börjat stiga i stället började bygga båtar, de kan nu flyta över vågorna.” Hossein avslutade med att fråga oss ”vem är ni och vem vill ni vara?”

Det känns som att alla dessa människor finns runt omkring oss i alla delar av samhället. Själv kan jag känna igen mig i samtliga scenarion. Vi är ju vanedjur brukar man säga. Det är lätt att göra det vi redan kan och förstår. Att ställa om kommer innebära att några mister sina arbeten och verksamheter går under medan nya arbeten skapas inom nya branscher. Så har det alltid varit (städer som vuxit fram och lagts ner i samband med utvecklingen av större industrier, gruvor mm) men nu kommer det bli tydligare då fler delar av samhället berörs och allt ska ske på kort tid.

Det är ingen som säger att det kommer bli lätt och det är ingen som säger att vi inte kommer att påverkas (utom vissa politiker då). Men vad är alternativet? Att tänka kortsiktigt och rädda sig själv enligt gamla system på bekostnad av människor och barn i andra delar av världen som inte har de ekonomiska förutsättningarna vi har. Eller på bekostnad av våra egna framtida generationer här i Sverige?

Vi är alla vanemänniskor och det är lättare att göra som man alltid har gjort. Men något som känns hoppfullt för mig är att vi alla har ett val att välja vem vi vill vara och hur vi agerar. Det är inga politiker som kan tvinga oss att inte ändra våra vanor eller att ställa krav på dem eller näringslivet. Vi kan välja det som idag anses svårare men som kanske i framtiden leder oss mot bättre vanor och ett bättre välmående.

Nedan visas exempel på platser som är byggda för att skapa multifunktionella och klimatanpassade torgytor i städerna. Där plats för lek och umgänge samsas med översvämningsskydd och rening av dagvatten. Syner som kommer bli allt vanligare i våra samhällen.

 

Centralt torg med fokus på tillgängliggörande av vatten via lek. Mailänder platz, Stuttgart. Funktion: Fördröjning och avledning av dagvatten och skyfall. Foto: Ramboll Studio Dreiseitl

 

Tanner Springs Park, Portland. Foto: Ramboll Studio Dreiseitl

 

I hjärtat av Pearl District finns denna nedsänkta park med våtdamm och översvämningsyta. Utformningen möjliggör lek och skapar närhet till vattnet. Med hjälp av konst skapas en livlig miljö. Tanner springs park, Portland. Funktion: Fördröjning av dagvatten och skyfall samt rening av dagvatten. Foto: Romboll Studio Dreiseitl

Mikaela Rudling

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2023/01/31/februari-vem-vill-du-vara-i-klimatomstallningen/feed/ 0
Fågelmatningen vid Beijershamn https://oland.naturskyddsforeningen.se/2023/01/30/fagelmatningen-vid-beijershamn/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2023/01/30/fagelmatningen-vid-beijershamn/#respond Mon, 30 Jan 2023 21:48:16 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=5159 Hoppas du har räknat fåglar nu i helgen, vid just Din vintermatning, och rapporterat vilka arter du fick besök av och antal. I Beijershamn hade vi på söndagen förevisning av våra bevingade vänner vid vårt traditionella foderbord (som Du kan besöka när du vill!). Vi fick besök av både fåglar (se nedtill!) och fågel-intresserade. Bilder av bägge kan se nedtill på Staffan Arvegårds bilder.

Fortsätt skåda, även om rapporteringshelgen är förbi. Det är verkligen kul att se fåglarnas olika strategier, och på nära håll…


Är det SÅ jag ser ut?

 

Känner Du igen dom?

 

Kaffe(och prat-)paus

Fasan 1 (diamantfasan)
Ringduva 1
Större hackspett 2 
Entita 2 
Blåmes 10
Talgoxe 15
Nötväcka 2
Trädkrypare 2
Koltrast 7
Rödhake 2
Pilfink 3
Bofink 2
Bergfink 7
Stenknäck 2
Grönfink 27
Gulsparv 1

 

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2023/01/30/fagelmatningen-vid-beijershamn/feed/ 0
RÄDDA ÅLEN ! https://oland.naturskyddsforeningen.se/2023/01/27/radda-alen/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2023/01/27/radda-alen/#respond Fri, 27 Jan 2023 11:42:18 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=5154 Som ni nog alla vet har i flera decennier ålen minskat i antal, och senaste åren ännu snabbare. Många omkommer i våra kraftverk, tjuvfisket är omfattande, och nyligen beslutade Havs- och vattenmyndigheten om en heltokig tid för när fiske inte får ske, jan-mars, när ändå ingen fångar ål, se artikel i DN.

VI MÅSTE få till stånd brådskande insatser från regeringen, som ju har sin egen lilla ål-skandal, därför SKRIV PÅ detta försök att väcka miljöministern ur sin dvala, ÖPPNA DETTA UPPROP!

Jan Hn, ordf.

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2023/01/27/radda-alen/feed/ 0
Vinterfåglar I Beijershamn 29 januari https://oland.naturskyddsforeningen.se/2023/01/21/vinterfaglar-i-beijershamn-29-januari/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2023/01/21/vinterfaglar-i-beijershamn-29-januari/#respond Sat, 21 Jan 2023 14:50:57 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=5147  

Vinterfågelräkningen 27-30 januari, se HÄR, har ett crescendo vid Beijershamns parkeringsplats söndagen 29/1 kl. 10 – 13. Då hjälper vi från Ölands naturskyddsförening er att bestämma och räkna de fåglar vi ser vid våran traditionella ”foderautomat” vid Beijershamn!!!

Du kan dessutom räkna vid ditt hemma-foderbord, alltså när du vill fredag till måndag, se länken ovan. Eller de andra möjligheterna som finns i dagens (21/1) artikel i Ölandsbladet, se HÄR (där tyvärr info om Beijershamn 29/1 fallit bort).

Trots den ”dåliga vintern” behöver fåglarna mat, och vi har nöjet att studera dom, samt räkna och rapportera!

VÄLKOMNA!!!

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2023/01/21/vinterfaglar-i-beijershamn-29-januari/feed/ 0
Januari – Tänkte Linné på naturen när han skrev Nemesis divina? https://oland.naturskyddsforeningen.se/2023/01/01/januari-tankte-linne-pa-naturen-nar-han-skrev-nemesis-divina/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2023/01/01/januari-tankte-linne-pa-naturen-nar-han-skrev-nemesis-divina/#respond Sun, 01 Jan 2023 09:48:44 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=5132 Nu är vårt jordklot och därmed också mänskligheten inne på ett nytt år. Kanske ett gott nytt år? Fan tro’t, sa’ Rellingen, även om vi ett tag nu strösslat med önskningar om en God Jul och ett Gott Nytt År. Det känns snarare som om vi kommit ett steg närmare en katastrof, ospecificerat vilken. En del av oss hoppas på NATO som motmedel, andra skräms av anslutningen. En del av oss hoppas att Grönlandsisen och Antarktis skall sluta smälta, andra tror eller vet att det fortsätter. Upp till fem meters vattenhöjning!

Christine Zenino from Chicago, US, CC BY 2.0 <https://creativecommons.org/licenses/by/2.0>, via Wikimedia Commons

Årets jul- och nyårsönskande har skett under för oss eftervärldskrigsmänniskor delvis ovanliga omständigheter. Prästen i vår församling inledde julbönen i vår hemtrevligt upplysta och mysiga kyrka med att aningen stämningsstörande tala om världens ondska. Hans Majestät Konungen hann knappt inleda sitt jultal till svenska nationen förrän han kom in på temat Ukraina, som nu utsätts för en kollektiv ondska av en dimension som vi inte sett i Europa på 80 år.

Människans ondska, om det är detta som företeelsen skall kallas, tar ogärna hänsyn till den natur som är förutsättningen för ”husses” eller ”mattes” överlevnad. Ondskan är hänsynslös, antingen den domineras av sina delmängder egoismen eller överlevnadsdriften. Sett i det stora, kanske alltför stora perspektivet är människan dock inte ond. Människan är ett djur som alla andra, om än med en ansenlig förmåga att ställa till med elände. En del av oss låter sig ”tämjas”, andra inte. Som djur är vi ju inte onda. Det är gener och instinkter som styr oss. Civilisation är något påklistrat, en option.

Naturen har sina egna lagar och är i sig en lag. Man talar ju ända sedan Antiken om naturlagar. Det kan inte vara en slump att just Linné, naturkännare av Guds nåde, skrev den nu i höst (på Norstedts) nyutgivna ”Nemesis divina” som illustration till tesen att synden alltid får sitt straff, för honom en naturlag. Kanske visste redan han att försyndelser mot naturen också får sitt straff? Naturen försvarar sig och gör det med eftertryck. Och vem kommer att segra, människan eller naturen? Svaret är ganska självklart.

Alexander Roslin, Public domain, via Wikimedia Commons

Prästen i vår kyrka kom under julbönen så småningom in i mer jultraditionella fåror genom att brodera på temat Jesusbarnet i sin krubba, som kom till jorden för att så småningom sprida kärlekens budskap. Vi som vill kännas vid vår historia försökte under den stunden i kyrkan undvika att tänka på kristendomens egen grymma historia, ett alldeles särskilt ondskans kapitel. Det generella i kärlekens budskap har inte nått alla ens inom kyrkan idag. Inte minst namnet Kirill förskräcker.

Såväl prästen i vår kyrka som vår kung lyckades nog ändå, trots den olycksbådande inledningen, till slut ingjuta tillfälligt mod och hopp hos oss kyrkbesökare och radiolyssnare/TV-tittare. Kanske var det lättare för oss som bor på Öland att känna denna förtröstan, eftersom vi just läst i tidningen att vi är tryggast i hela Sverige. Det finns en Gallupundersökning som kommit fram till just detta. Ett fåtal på Öland boende, inga namn nämnda, har dock offentligt uttryckt oro och otrygghet över att vi har ett så svagt militärt försvar på ön. De känner sig inte trygga. Gotland fick ju för en tid sedan ett par stridsvagnar och en pluton soldater till sitt försvar, men vi på Öland fick ingenting och har ingenting! Det är härifrån bara ett fåtal mil till det hotfulla och robotladdade Kaliningrad, Kalmars vänort, och till dess grannstad Zelenogradsk, tidigare Crantz, Borgholms vänort. I Kaliningrad och Zelenogradsk har de nog glömt all den vodka som vi vänskapligt druckit tillsammans.

Vi hade faktiskt en gång ett försvar på Öland. Man kan i dessa tider bli naivt nostalgisk när man åker Ramsättravägen söderut från Köpingsvik och passerar det före detta mobiliseringsförrådet för Ölandsbataljonen, salig i åminnelse. Själv lät jag under nedrustningstiderna skamlöst bygga mitt vardagsrum på 3×10 tums plankor från ett motsvarande och rivet mobförråd i Färjestaden. Golvet är stabilt nog att dansa schottis på. Vi hade ett väldimensionerat försvar förr i tiden! Nu är det jag som har ett stabilt vardagsrumsgolv i stället.

Solberga mobförråd

Ett militärt och civilt försvar räddar dock inte naturen. Den försvarar sig själv. Den tar alla chanser att i försvarssyfte dela ut egna smockor och den kan lugnt se tiden an. Mänskligheten har påverkat jorden bara under några få centimeter på det långa snöre som bland andra Lasse Berg använder under sina föredrag för att illustrera människans korta närvaro på jorden. Massutrotning av arter har förekommit flera gånger tidigare i historien. Får jorden bara några tusen eller miljoner år på sig, så återställs allting, om än på ett annorlunda och nyskapande sätt.

Hur snabbt det å andra sidan kan gå på mikroplanet har jag sett i den nylagda asfalten utanför bokbindarföreningens lokal i Färjestaden. Redan efter en kort tid har växtligheten gjort ett hål i asfalten och ur hålet skjuter gröna blad upp. Ulla-Britt och Thomas skulle säkert med en enda blick identifiera den modiga och tilltaxna växten. Kanske är det en maskros. Och om jag inte höll efter vegetationen i trädgården runt mitt hus, tog bort körsbärs- och askslyet och höll efter murgrönan på väggarna skulle ingen om bara några få decennier se att där står eller har stått ett hus. Så fort går återställningen i det korta perspektivet!

Om vi i det långa perspektivet bara kunde släppa den rädsla som framkallas av vår instinktstyrda vilja att överleva som individer, familjer och art, så kanske vi kan finna tröst i att naturen alltid överlever. ”Människan spår, naturen rår”, är en parafras på ett känt ordspråk, som härmed lanseras.

”Nemesis divina” över alla syndare! En riktigt God Ny Årmiljon önskar jag er övriga!

ANDERS MARELL

PS. Vid närmare eftertanke bör tilläggas att de som känner ansvar för naturen nog trots allt bör fortsätta att kämpa för att blidka den och därigenom försöka förlänga mänsklighetens existens på jorden, även om de sista årtusendena kan bli jobbiga att uthärda för dem som då lever.

Bilden på jordklotet: NASA, Public domain, via Wikimedia Commons

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2023/01/01/januari-tankte-linne-pa-naturen-nar-han-skrev-nemesis-divina/feed/ 0
Månadskrönikörer 2023 https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/12/31/manadskronikorer-2023/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/12/31/manadskronikorer-2023/#respond Sat, 31 Dec 2022 15:16:12 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=5124

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/12/31/manadskronikorer-2023/feed/ 0
NU IGÅNG: Vinterfågelmatningen i Beijershamn https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/12/13/nu-igang-vinterfagelmatningen-i-beijershamn/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/12/13/nu-igang-vinterfagelmatningen-i-beijershamn/#respond Tue, 13 Dec 2022 10:03:44 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=5110

Nu är det vinter, och den sedvanliga matningen av våra vinterfåglar har startats, ett samarbete mellan Ölands Naturskyddsförening och Ölands Ornitologiska förening.

Så nu kan du bekvämt se vinterfåglarna vid Beijershamns parkering. Sista helgen i januari, Vinterfågelräkningen/Fåglar inpå knuten, finns vi på plats för den som vill ha hjälp med artbestämning m.m. Mer om detta kommer här senare.

Den förste besökaren blev, enligt vår matningsgeneral Staffan, en rödhake, och som alltid syntes (se bilden) en större hackspett!

 

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/12/13/nu-igang-vinterfagelmatningen-i-beijershamn/feed/ 0
Vår biologiska mångfald – en lekkvinnas betraktelser – December https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/12/03/var-biologiska-mangfald-en-lekkvinnas-betraktelser-december/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/12/03/var-biologiska-mangfald-en-lekkvinnas-betraktelser-december/#respond Sat, 03 Dec 2022 18:07:18 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=5106 På sistone har jag funderat en hel del på begreppet ”biologisk mångfald” (enligt Wikipedia: ”den variation som finns mellan och inom arter och livsmiljöer på jorden”). I media diskuteras skogsbruket, där skogarna inte längre är levande naturliga miljöer, utan består av planteringar med täta rader träd av en och samma art, och jordbruket, där konstgödning etc. enkelriktar växtligheten. Och Östersjön – där utsläpp och trålningsrätter utarmar fiskebeståndens diversitet. Utdikningen av våtmarker är ytterligare ett exempel på hur habitat för kanske främst fåglar, fiskar och amfibier har begränsats (dessutom har grundvattennivåerna sänkts p g a detta – men detta är delvis en annan viktig diskussion). Och vår inhemska rovdjursfauna som hålls nere i antal genom jakt, vilket får till följd att populationer av vildsvin och rådjur ökar dramatiskt, vilket i sin tur för med sig ökat antal olyckor i trafiken och förstörda marker etc. etc.

Allt hänger samman och människans handlingar har rubbat balansen och konsekvensen är en utarmning inom alla miljöer på vårt klot! Vi (eller iaf några av oss) är ense om att vi måste bromsa detta skeende – och det har visat sig att det egentligen inte är så svårt i många fall – det är bara att hålla fingrarna i styr och låta naturen läka sig själv (hmmm, nu förenklade jag det hela lite väl mycket kanske).

Men det som slog mig häromdagen var, att även vi, dvs arten Homo sapiens, brister i mångfald. Hela samhället är i mångt och mycket likriktat (var och en av oss ska ”lyckas” och i detta ord finns inte något större svängrum). Så jag undrar om vi inte måste börja med oss själva – för att vi på ett hållbart sätt (i ett långtidsperspektiv) ska kunna återställa den biologiska mångfalden genom att se på världen ur ett humanekologiskt perspektiv (Oxford Dictionary: ’människors vanor, levnadssätt och relationer till sin omgivning’). Eller som McMichael skriver (2001): ’ekologi är ett sätt att observera och tänka på den komplexa naturvärlden: den är integrerande’. Något för var och en av oss att reflektera över.

Pieter Breughel the Younger, Public domain, via Wikimedia Commons

Och med detta och Brueghels målning från 1566 (Folkräkningen i Betlehem), vill jag önska er en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År i mångfaldens tecken!

P.S. Kan förresten tipsa om denna mycket tänkvärda bok – kanske en julklapp?

McMichael T (2001) Human Frontiers, Environments and Disease – Past Patterns, Uncertain Futures, Cambridge University Press

Ylva Bäckström

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/12/03/var-biologiska-mangfald-en-lekkvinnas-betraktelser-december/feed/ 0
November – Från lupp till kikare https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/10/31/november-fran-lupp-till-kikare/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/10/31/november-fran-lupp-till-kikare/#respond Mon, 31 Oct 2022 17:35:04 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=5089 För sexton år sedan bestämde jag mig för att delta i ÖBF:s inventering av Ölands kärlväxter. Det blir början till ett liv med lupp runt halsen. Kaxigt hade jag bokat upp två kartrutor, en i Mittlandets hjärta kring Ismantorp, storlek 5 x 5 km och en på nordöstra delen som bara består av lite landyta i form av tre utstickande ordar. Trosnäs ligger centralt, Högenäs orde i norr och i söder en remsa av Persnäsrevet. Och ingen i projektgruppen hejdar mig. Egentligen har jag slunkit med i botaniska föreningen för att hitta likasinnade som har mykologi som huvudintresse. Men kärlväxtinventeringen ser jag som en unik möjlighet. Förarbetet i föreningen är gediget och förväntan på topp. Jag känner mig taggad, enligt dagens nomenklatur, nu får fördjupning i svamprikets mysterier pausas.

Att ta ansvar för ”mina” rutor var en stor utmaning, efter några år inser jag HUR stor den var initialt. Jag hade alldeles för grunda kunskaper och behövde kolla det mesta. Men oj vilka upplevelser! Hagtornstaggar lär jag mig undvika, skogstry däremot går att smeka. Det snårigaste snåriga är ogenomträngligt i Mittlandet. Om man inte hittar en djurstig att huka utefter. En vinter blir blötsnömassan för stor i hässlena, mängder av gamla hasselrunnor lägger sig i 45 graders vinkel, fryser fast och reser sig inte igen när vårsolen töar dem. Nu är det ännu mer svårforcerat och en sorglig syn dessutom. Ett oväntat bestånd av salepsrot på minimal öppen mark däremot får mig att ta glädjeskutt. Vid den agtäckta Amunds mosse känns tystnaden som på vidderna i norra Sverige. De kloka korparna avslöjar inte gärna var de har sina bon, men här lyckas jag lista ut ett. Respektfullt avlägsnar jag mig utan onödigt dröjsmål. Ängshökar spanar ljudlöst över både åkermark och mosskanter. Ibland stöter jag på övergivna brunnar långt inne i skogen, ofta fyllda med buckliga emaljhinkar och diverse skrot. Igenväxning med ännu levande storvuxna enar och florarelikter på tidigare hävdad mark visar på omvandlingen i jordbruket. Det är ett tidsfönster jag inventerar.

Södra Holm

Rutan kring Trosnäs ger mig helt andra upplevelser. Inte en tyst minut, gässen är aldrig långt borta. På flera ställen längs kustremsan doftar det från baltisk malört. Den liknar grå miniatyrgranar. Här är det överallt nära till öppen horisont. Ljuset slår emot mig. Jag vill stanna till, ta in ögonblicket och molnens obeständiga formationer. Men håller mig vaksam mot hästars nafs mot min ryggsäck – blir det nacken nästa? Vilken förmån att lära känna två delar av Öland så ingående! Vilken nackdel att inte hinna vandra över öns övriga marker under dessa mer än tio år. Snart kommer resultatet från föreningens gemensamma ansträngningar i över 90 rutor. Skribenter i florakommittén skriver just nu som bäst på en ny Ölandsflora, som beräknas komma under våren 2023.

Men nu är det dags att lyfta blicken från artkunskap och rikta kikaren mot vad som händer med kolosserna som överträffar oss i ålder – våra träd! Vi kanske ska sluta tala om Sveriges skogar för att sätta tummen på det faktum att vi inte har mycket skog kvar alls med höga naturvärden. Nästan allt är produktionsytor i olika stadier från kalhyggen till avverkningsklar yta med stor brist på biologisk mångfald. Skogsmark upptas av virkesplanteringar och plantager med införda träd t ex contortatall. Där blir aldrig träd till timmer längre. Då skulle de behöva växa minst femtio år längre. Jag hoppas få uppleva att det blir ett skifte i skogsnäringen mot mer kontinuerligt trädbevuxna ytor, långsiktigt robusta skogar med bibehållna mycel. Forskningen ger oss svar på var i landet olika metoder passar bäst.

Ek som klänger sig fast i marken ovanför stenbrott, Horns udde

Vi människor tar klotet i så hård besittning att de flesta arter nu ser sitt livsutrymme krympa. Genom okunskap, slöseri och girighet har vi förlorat symbiosen med de livsformer vi borde samexistera med. ”Ingen ska behöva ändra sitt liv” lovade svenska politiker inför höstens val, trots att det är väldigt sent att hinna dämpa jordens uppvärmning och minska arters massutdöende. Tror de oss inte vara kapabla att ändra våra vanor, att göra inskränkningar? Vi kan! Pandemin var en bra förövning. Vi agerade alla lite olika men i rätt riktning för att bromsa smittspridningen. Resursöverutnyttjande är ingen bra strategi för fortsatt fred och demokrati. Vad innehåller ett gott liv i framtiden?

Nyuppkommen Hårig jordstjärna

Novembertips: Nu är bästa tiden att få syn på en jordstjärna (svamp). Leta på torrare platser i varma lägen, t.ex. myrstackar, häckar, vägkanter, trädgårdsutkast eller på naturbetesmarker.

Elna Hultqvist

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/10/31/november-fran-lupp-till-kikare/feed/ 0
Den trevliga UTTERN fick vi veta mer om … https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/10/22/den-trevliga-uttern-fick-vi-veta-mer-om/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/10/22/den-trevliga-uttern-fick-vi-veta-mer-om/#respond Sat, 22 Oct 2022 15:26:54 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=5079  

… häromdagen, när Börje Gunnevik, som spårat och fotograferat uttrar under många år, besökte Ölands naturskyddsförening. 13 besökare fick höra och se detta fina föredrag, borde varit fler!

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2022/10/22/den-trevliga-uttern-fick-vi-veta-mer-om/feed/ 0