ÖN https://oland.naturskyddsforeningen.se Ölands Naturskyddsförening Mon, 14 Jun 2021 11:07:40 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=5.5.5 TVÅ utflykter NU i juni! https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/06/14/tva-utflykter-nu-i-juni/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/06/14/tva-utflykter-nu-i-juni/#respond Mon, 14 Jun 2021 11:07:40 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=4410 Nu har det klarnat om hur vi bör se på pandemi-läget, och vi genomför dessa två utflykter:

Söndag 20 juni 10.00      Vilda blommornas dag          Samling P-platsen mitt emot Vickleby kyrka. Info: Åsa Bodenmalm, 070-259 38 15.

Måndag 28 juni 10.00      Svartvikskärret       Vi besöker en unik blandmyr i Böda. Efter besöket visar Jan Nilsson sin utställning med snidade fiskar. Samling P-platsen vid Ateljé Fisken, 2 km norr om Böda. Info: Börje Ekstam, 070 607 28 00.

För bägge gäller

Max 15 deltagare, Du får gärna vara/bli medlem!

FHM rekommenderar oss fortfarande att hålla avstånd, drygt 2 meters lucka försöker vi hålla.

Matsäck och kläder efter väder!

Anmälan till oland@naturskyddsforeningen.se senast 18/6 respektive 25/6, men tomma platser kan besättas ända fram till start.

 

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/06/14/tva-utflykter-nu-i-juni/feed/ 0
Årets Ölandsfotograf: Bengt Kallenberg för femte gången!!! https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/06/13/arets-olandsfotograf-bengt-kallenberg-for-femte-gangen/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/06/13/arets-olandsfotograf-bengt-kallenberg-for-femte-gangen/#respond Sun, 13 Jun 2021 21:32:19 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=4404  

Nu är ”Årets Ölandsfotograf 2021” avgjord, och för femte gången (på 11 år) korades Bengt Kallenberg till segrare, en grymt imponerande segersvit! Och eftersom arrangörerna (Ölands naturskyddsförening, Ölandsbladet, Ölands skördefest och Ölands turistbyrå) beslutat att  lägga ner tävlingen, behåller nu Bengt vandringspriset (se nedan) för alltid. Motiveringen till att Bengts bilder blev vinnare lyder så här:

Vi gratulerar Bengt!

I Ölandsbladet den 12 juni fanns en intervju med Bengt och en artikel varför man lägger ner tävlingen, bägge kan läsas HÄR.

Den vinnande kollektionen, med en bild för var och en av årets månader, alla på temat ”Ölands hamnar och båtliv”, kan från 2 juli ses på Träffpunkt i Färjestaden. I augusti finns bilderna på Ottenby naturum, och i september i september.

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/06/13/arets-olandsfotograf-bengt-kallenberg-for-femte-gangen/feed/ 0
Gustav Hs äng https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/06/04/gustav-hs-ang/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/06/04/gustav-hs-ang/#respond Fri, 04 Jun 2021 13:28:28 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=4402 Följ med Börje Ekstam på en kvartsvandring i Trosnäsbyns inägomarker till en artrik miljö med rötter i järnålderns ängsbruk

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/06/04/gustav-hs-ang/feed/ 0
Juni – Cykla Fyr till Fyr https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/06/01/juni-cykla-fyr-till-fyr/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/06/01/juni-cykla-fyr-till-fyr/#respond Tue, 01 Jun 2021 16:01:57 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=4393 Cykla Fyr till Fyr – Ölandsleden

Att cykla på Öland är nog det finaste sättet att uppleva naturen och landskapet. Men det förutsätter givetvis att färdvägarna är säkra och anpassade för ändamålet. Så tänkte Kent Ingvarsson och jag när vi en majdag för femton år sedan skrev en motion till Ölands kommunalförbund om att starta en förstudie ”Öland runt på cykel”. Syftet med förstudien var att undersöka möjligheten att skapa en cykelled runt Öland, som kunde ge fler möjlighet att upptäcka alla aktivitets- och naturupplevelser. Då var tiden tyvärr inte riktigt mogen och en majoritet i kommunalförbundet sa nej till detta.

Men skam den som ger sig. År 2010 skrev vi en ny motion till kommunalförbundet med samma grundidé. Fast nu med rubriken ”En studie av det ekonomiska värdet av Ölands cykelturism”.  Fem år senare och nu med lite kryddning av motiven gick motionen igenom.

En förstudie upphandlades och finansierades av Trafikverket, Regionförbundet och Ölands kommunalförbund. Förstudien, som tog ungefär fyra månader, visade tydligt fördelarna med att skapa en cykelled, en led som vi med facit i hand kunde påbörjat långt tidigare.

Påföljande år, 2011, fick jag uppdraget av Ölands kommunalförbund att försöka lösa finansieringen, något som våra tjänstemän uppskattade till ca 90 Mkr. Jag minns att det kändes som ett stort, spännande och nästan omöjligt uppdrag. Men efter tre års resande runt om i Sverige, på jakt efter efter finansiering, visade det sig vara ett av de roligaste uppdragen jag haft  Det går inte att referera till alla möten, platser och personer som jag mött under dessa år men efter de tre åren kunde vi säkerställa 90,5 Mkr till en öländsk cykelled.

Infrastruktursatsningen för att möjliggöra cykelleden är en av de största, ekonomiskt sett, som skett på Öland under senare år. Av de pengar som tillfördes projektet kom det mesta, 72,5 Mkr, från externa källor. Trafikverket bidrog med 41 Mkr, som togs ur den nationella transportplanen. Ytterligare 20,5 Mkr kom från dåvarande Regionförbundet Kalmar län och Regionala transportplanen. Tillväxtverket tillförde 11 Mkr och 9 Mkr har var och en av de de båda öländska kommunerna bidragit med.

Att ordna finansiering av ett så stort projekt kräver givetvis både tid och pengar. Men med tanke på projektets storlek är jag nöjd med att kostnaden stannade vid ca 150 000 kr i arvoden och reseersättningar. En riktig hygglig utväxling på insatsen. Dessutom har anskaffningskostnaderna betalats av projektet och inte av kommunerna eller kommunalförbundet.

Kontentan av detta är att ingenting är omöjligt bara vi är överens om tagen och släpper loss krafterna. En viktig grundpelare är att bygga bra relationer där ärlighet, förtroende och tillit finns med.

Många möten har det blivit genom åren med ministrar, generaldirektörer, trafikdirektörer med flera. En del möten mer spännande än andra och där intresset för cykling ibland varit den gemensamma nämnaren. Ett möte som blev extra minnesvärt var med dåvarande infrastrukturministern Chatarina Elmsäter-Svärd, där jag visste att tiden var begränsad. Jag skickade ett sms och påminde om vad hon sagt när hon tog det första spadtaget för den blivande cykelleden vilket skedde på Ekerum den 12 september 2012. ”Ni på Öland har ju gjort er hemläxa, ni är politiskt överens, nu är det bara att bygga”. Nyfikenheten var väckt, och på det mötet fick jag mer än den dubbla inbokade tiden. Det mötet bidrog antagligen till ytterligare pengar från den nationella transportplanen. Att vi lyckats nå fram fick vi bekräftat genom kommentar från en annan av ministrarna:

– Det finns ingen på näringsdepartementet som inte vet vad Ölandsleden är för något.

Det är nog ingen överdrift att påstå att våra möten satte avtryck i regeringens kommande infrastrukturproposition. I propositionen var Ölandsleden den enda cykelleden som uttryckligen skulle få del av finansiering från den nationella planen.

Besöksnäringen är en bransch som blir allt viktigare för Sverige. I Region Kalmar län är Öland ett särskilt starkt resmål för turister generellt, men cykelturismen har kommit att spela en allt större roll. På Tillväxtverket är man medvetna om att cykelturismen bidrar till ett småskaligt hållbart näringsliv på landsbygden; ett näringsliv som är med och skapar förutsättningar för upplevelseturismen. Naturen, den biologiska mångfalden och spåren från äldre tiders landskap är Ölands största tillgång och kommer att bli än viktigare i framtiden.

Trafikverket har även gjort bedömningen att cykelleden Fyr till Fyr är av nationellt intresse. Leden har fått statusen både som internationell och nationell rekreations- och turistcykelled.

Under hela arbetet med att planera dragningen av leden har vi alltid varit noga med att ta hänsyn till naturen och den biologiska mångfalden. Neptuni åkrar är ett gott exempel där det tog fem år av diskussioner med Länsstyrelsen innan vi tillsammans hittade en möjlig (cykel)väg.

I projektet har vi också försökt hushålla med naturresurserna. Det kan vara roligt att veta att vi återanvände asfalt från Ölandsbron till beläggningen på de första delsträckorna av Ölandsleden. Det blev möjligt tack vare ett gott samarbete med Trafikverket.

Min vision är att Ölandsleden blir en av de största reseanledningarna till Öland.

Att Ölandsleden utökas och sträcker sig runt hela Öland och att vi då har byggt norra Europas exklusivaste cykelled där vi får uppleva ca 90 naturreservat, ett världsarv, en ekopark, sex riksintressen (biologisk mångfald) och en geopark.

Cykelhälsningar

Eddie Forsman

F d styrgruppens ordförande

 

 

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/06/01/juni-cykla-fyr-till-fyr/feed/ 0
Vad händer under ytan? https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/05/26/vad-hander-under-ytan/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/05/26/vad-hander-under-ytan/#respond Wed, 26 May 2021 14:49:52 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=4389

Vill du veta mer om småkrypen som lever i våra vattendrag, sjöar och våtmarker. Vilka är de egentligen, och varför trivs de just där man hittar dem! Vad har de för roll i ekosystemen, dvs hur är de viktiga? Vad säger dom om vattnets kvaliteter? Jan Herrmann berättar om insekter och andra småkryp som trivs i olika vattenmiljöer kort och gott. Ingår i en serie föreläsningar om vatten från Ostkustens vattensamling = tre vattenråd i Kalmar. Boka in den 2/6 kl:15:00, denna länk: us02web.zoom.us/j/84106801448?pwd=dnNIbW96WkhjcFFCNklRaU5Id2lYdz09

VÄLKOMMEN!

Jan Hn

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/05/26/vad-hander-under-ytan/feed/ 0
Kretsstämman OCH Prisutdelning för Strandstädningstävlingen … https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/05/26/kretsstamman-och-prisutdelning-for-strandstadningstavlingen/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/05/26/kretsstamman-och-prisutdelning-for-strandstadningstavlingen/#respond Wed, 26 May 2021 09:30:32 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=4379 Den 11 april höll vi 2021 års kretsstämma (årsmöte), digitalt, med ca 20 deltagare. Vi började med att Ölands bägge naturum (Ottenby och Trollskogen) presenterade sig. Trots pandemins ”våta filt” sker på bägge platser en del, även om utställningarna inomhus just nu är stängda. Men det finns hopp att de kan öppnas i juni, och redan sker och finns  saker utomhus, se hemsidorna https://naturumottenby.se respektive https://www.naturumtrollskogen.se

Därefter var det dags med prisutdelning i vår årliga strandstädningstävling. I år var det 17 deltagare varav många var barngrupper från olika förskolor från hela Öland, vilket var mycket glädjande. De som var med på mötet fick dela på de fem priserna, mest böcker men även en ”barnkikare”. Vi hoppas dessa saker kommer till stor glädje och nytta!

Sist de sedvanliga ”förhandlingarna”, dvs genomgång av det gångna årets verksamhet och ekonomi, vilka av stämman bägge beviljades ansvarsfrihet för. Därefter diskuterades verksamheten detta pandemi-år, och sist val av kommande styrelse och andra funktionärer. Inga stora förändringar skedde, men en ny i styrelsen, Ida Hansson föreståndare på naturum Ottenby; Välkommen! Protokollet kan ses HÄR. Nuvarande styrelse och andra funktionärer kan ses HÄR.

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/05/26/kretsstamman-och-prisutdelning-for-strandstadningstavlingen/feed/ 0
Kemikalier i Östersjön https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/05/03/kemikalier-i-ostersjon/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/05/03/kemikalier-i-ostersjon/#respond Mon, 03 May 2021 10:07:33 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=4365 Hur är det med kemikalier i Östersjöns vatten?

En hel del svar kan man få HÄR som länkar till en inspelning av en föreläsning av Anna Sobek på Stockholms univ, som hon höll för Stockholms naturskyddsförening den 17 mars.

Inspelningen är bra, ganska ”informationstät” och lång som en vanlig spelfilm, varav sista halvtimmen är en berikande frågestund.

Jan Hn

 

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/05/03/kemikalier-i-ostersjon/feed/ 0
Maj – Nu drillar det https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/05/01/maj-nu-drillar-det/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/05/01/maj-nu-drillar-det/#respond Sat, 01 May 2021 17:37:22 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=4347 Under maj månad bjuder naturen på skönsång från fåglar som koltrast, svarthätta och näktergal. Men jag ser fram emot ett annat läte – ett av de vackraste vi har. Den grönfläckiga paddans klingande drill hörs långt under varma nätter. Det är hannen som lockar honan till lek.

Från att ha varit en karaktärsart för det öppna, karga och torra landskapet på Öland tog det bara hundra år för den grönfläckiga paddan att helt försvinna från ön. År 2000 betraktades arten som lokalt utdöd och sedan 2003 arbetar Länsstyrelsen och Nordens Ark för att återfå arten i den öländska faunan. Vi har grävt vattensamlingar och många tusen små grönfläckiga paddor har flyttat från Skåne till Öland, via djurparken Nordens Ark i Bohuslän.

Tänk att få vara delaktig i arbetet med att rädda några av de mest hotade arterna vi har i Sverige – vilken förmån, vilket spännande och lärorikt arbete jag har! Sedan 2008 arbetar jag som koordinator för åtgärdsprogram för hotade arter på Länsstyrelsen Kalmar län.

Ungefär tio procent av Sveriges djur, växter och svampar är hotade. Det innebär att långt över 2 000 arter riskerar att försvinna. Hotade arter kan skyddas i naturreservat eller genom fridlysning, men många arter är så hotade att det skyddet inte räcker och för ca 300 av dem finns speciella åtgärdsprogram. Jag och mina kollegor arbetar alltså på den plats i landskapet där arten finns. Vi genomför åtgärder tillsammans med markägarna, och samarbetar med olika aktörer, till exempel ideella föreningar, Trafikverket, Skogsstyrelsen och kraftbolagen. Åtgärderna och samarbetet är alltid frivilligt, men utan samarbetspartners och deras ekonomiska bidrag skulle vi aldrig kunna genomföra de åtgärder som är nödvändiga för arterna.

Under en stor del av mitt yrkesverksamma liv har jag arbetat med naturvård kopplat till olika typer av naturliga våtmarker runt om i landet. Sedan jag kom till Länsstyrelsen i Kalmar län ligger mitt fokus främst på odlingslandskapet. Det är fantastiskt att få kombinera dessa naturmiljöer i arbetet med hotade arter – arter knutna till våtmarker i odlingslandskapet. Några exempel är fåglarna ängshök, sydlig kärrsnäppa, rödspov och brushane, men även väddnätfjäril, kalkkärrgrynsnäcka och orkidén gulyxne hör dit.

I denna maj månads krönika kommer jag att koncentrera mig på ett av landets mest hotade groddjur, den grönfläckiga paddan. Att jag skulle ägna så mycket tid åt groddjur, dessutom gröna, hade jag ingen aning om för 20 år sedan när min dotter samlade på gosedjur, porslinsfigurer, ja groddjur av alla de slag. De enda husdjur barnen hade var salamandrar och olika klogrodor som samsades med allt färre fiskar i akvariet. Att dotterns älsklingsfärg dessutom var grön kunde inte någon i omgivningen undgå att märka. Jag undrar ibland om man kan ärva sina barns intressen?

Artbeskrivning

Foto: Länsstyrelsen i Kalmar län

En vuxen grönfläckig padda känns normalt lätt igen på sin grönmarmorerade ovansida med oregelbundna större och mindre fläckar med mörk kant mot en ljusare botten. Huden är beströdd med vårtor med mörka, ibland röda, porer. Mönstret är individuellt och användas av oss för att identifiera olika individer. Det är viktigt att känna till fler unika karaktärer eftersom man på Öland inte sällan hittar grönaktiga och ibland fläckiga vanliga paddor. Den grönfläckiga paddan är mindre och blir max 10 cm lång. Dessutom skiljer sig ögats gröngul/guld-glänsande iris från den vanliga paddans, vars iris är rödbrun/kopparröd.

Leken sker huvudsakligen från slutet av april till början av juni. Hanarna, som hunnit bli 3-4 år gamla, håller små revir i strandkanten där de nattetid med sitt drillande försöker locka till sig honor. Under parningen omfamnar hanen honan och håller sig fast på hennes rygg med hjälp av kraftiga underarmar och sträva valkar på frambenens tår. Äggsträngen läggs i grunt vatten och en hona kan lägga 10 000 ägg, fler än andra svenska groddjur. Efter sex till åtta veckor sker omvandlingen från yngel till padda. Småpaddorna (10–20 mm långa) har ett otydligare mönster, men tydliga ljusa vårtor.

Dagtid gömmer sig paddorna under stenar, brädor, i murar eller liknande. Nattetid söker de föda och äter insekter och andra småkryp. De övervintrar på land, någonstans där det är frostfritt, t.ex. i komposter, källare eller stenmurar.

Den grönfläckiga paddan kräver enligt EUs art- och habitatdirektiv noggrant skydd. Den är hotad inom hela det nordvästra utbredningsområdet (Nordtyskland, Danmark, Sverige, Estland, Lettland och Litauen). Den är liksom alla andra grod- och kräldjur fridlyst i Sverige och anses vara ett av de mest hotade av våra groddjur. Sedan 2020 klassas den grönfläckiga paddan som sårbar enligt den svenska rödlistan, tidigare var den akut hotad. Kanske har de kraftfulla åtgärderna, med uppfödning och utsättning i lämpliga miljöer i Skåne, Blekinge och på Öland, haft effekt. Den svenska populationen av grönfläckig padda är ännu mycket liten och risken är stor att den försvinner om vi inte fortsätter bevarandearbetet.

De öländska paddorna

Det äldsta belägget (ca 1 000 e.Kr.) för grönfläckig padda på Öland är ett lårben som hittats vid en utgrävning intill Eketorps fornborg. Vid 1900-talets mitt var paddan fortfarande tämligen allmän på Öland, men idag är situation en annan. Från att ha varit en karaktärsart på Öland försvann den grönfläckiga paddan helt på bara några årtionden. Obekräftade uppgifter säger att det ännu 1984 fanns grönfläckiga paddor vid Beijershamn och Mellby ör på södra Öland. Den sista dokumenterade observationen av paddspel gjordes 1994 i Högby hamns fågelskyddsområde på norra Öland.

Listan över faktorer som är negativa för groddjur är lång. För den grönfläckiga paddan på Öland var en kombination av försvinnande livsmiljöer, övergödning eller annan förorening, predation, konkurrens (från den vanliga paddan som blivit vanligare) och inavelsproblem troligen orsaken till att arten försvann. År 2000 var den grönfläckig paddan ”lokalt utdöd” från Öland, vilket motsvarar IUCN:s rödlistningskategori Regionally Extinct (RE).

Redan 2003 gjordes de första utsättningarna av grönfläckig padda i ett stenbrott, vid Horn på norra Öland. De fortsatte fram till 2006. Mängder av predatorer; salamandrar, flodkräftor och snok, var ett problem. Få predatorer är viktigt i ett skede då en ny population ska etablera sig. Då är varje enskild individ värdefull, men på sikt måste de naturligtvis klara ett normalt predationstryck. Spelande hanar har hörts i stenbrottet många år efter utsättningarna, men inte någon gång observerades honor, äggsträngar eller yngel.

Samma individ Id-fotad i Ottenby 26 april respektive 8 augusti 2013. Den har under en sommar vuxit från 39 till 79 mm och från 5,5 till 42,9 gram. – Föda är det ingen brist på!

Våren 2009, på den internationella groddjursdagen ”Save the Frogs day”, startade grävningarna vid Ottenbys södra udde. Fram till 2012 skedde arbetet för grönfläckig padda på Öland inom ett internationellt naturvårdsprojekt, LIFE-BaltCoast. Ute i strandängarna fortsatte grävarbetet efter fåglarnas häckningsperiod. Målet var att skapa småvatten som höll öppet vatten tillräckligt länge för att den grönfläckiga paddans yngel ska hinna utvecklas till små paddor.

Sedan 2012 sätter vi också ut paddor i Högby hamns fågelskyddsområde – där den sista öländska paddan sågs. Här är målet att skapa ett odlingslandskap med många spridda småvatten. Det gynnar inte bara groddjur utan även vadarfåglar och insekter.

Nordens Ark i Bohuslän är en privat, ideell stiftelse som arbetar för att ge utrotningshotade djur en framtid. De föder upp grönfläckiga paddor sedan 1990-talet, tidigare från ägg hämtade i Limhamns kalkstensbrott i Skåne. Numera har de en egen avelsanläggning med lek varje år. Sammanlagt har under åren över 13 000 paddor flyttats till Öland och närmare 50 000 yngel. Vi vet att endast några procent överlever de första året och att de sprider sig, väl kamouflerade, i landskapet. Men naturligtvis är det tråkigt att inte återfinna dem. Ottenby fågelstation har sedan 2010 uppdraget att följa resultatet av utsättningarna, samtidigt som de följer utvecklingen av småvattnen på södra udden. I Högby hamn har vi hjälp av Karin Fredriksson – en lokalt boende som blivit en riktig grönfläckig padd-fantast. Inte konstigt – lyckan är alltid stor när man finner en liten grönfläckig eller hör den vackra drillen.

Nyligen utsatt årsunge i Ottenby på Öland (foto Susanne R Forslund)

I samarbete med Nordens Ark och universitetsforskare sker spännande studier, bl.a. följer vi paddorna med hjälp av sändare och studerar deras genetik. Vi får hela tiden ny kunskap och hoppas att vi så småningom kan förstå vad de grönfläckiga paddorna behöver för att trivas på Öland. Hittills har vi inte lyckats återfå någon livskraftig population på ön – men vem vet? I år kanske vi får höra många spelande hannar!

Länk till lätet! Grönflackig padda av Naturskyddsföreningen (soundcloud.com)

För dig som är intresserad finns här en länk till paddans läte. Annars är förutsättningarna bäst att höra det i Ottenby, ljumma, vindstilla nätter i maj månad. Från höjden vid den blå byggnaden invid parkeringen i Ottenby hörs den ringande, entoniga drillen tydligt om hanen sitter i våtmarken öster om fågelstationen. Spelar de i Pölen längst i söder hörs den bra från gräsplanen utanför restaurang Fågel Blå.

Tänk på att alla groddjur, inklusive den grönfläckiga paddan, är fridlysta. Rör alltså inte paddorna, men ta gärna ett foto och rapportera på Artportalen eller skicka ett mail till padda@nordensark.se. Även rykten, gamla observationer eller annan kunskap om grönfläckig padda i Kalmar län tar jag gärna del av.

Susanne Forslund susanne.forslund@lansstyrelsen.se.

 

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/05/01/maj-nu-drillar-det/feed/ 0
April – Ringmärkning vid Ottenby fågelstation ger svar om klimatförändringarnas effekter https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/04/12/april-ringmarkning-vid-ottenby-fagelstation-ger-svar-om-klimatforandringarnas-effekter/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/04/12/april-ringmarkning-vid-ottenby-fagelstation-ger-svar-om-klimatforandringarnas-effekter/#respond Mon, 12 Apr 2021 18:40:42 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=4336 Vi skriver idag den 1 april 2021. Under gårdagskvällen utlovade SMHI en lugn natt med ökande vind och ihållande regn kring gryningen. Under sådana omständigheter upplever vi ofta stordagar i fågelfångsten här på Ölands södra udde. Mängder av flyttande vårfåglar tar höjd från Tyskland och Polen under kvällningen i tron att den nattliga passagen över Östersjön ska bli lugn och problemfri. Men när de ute över öppet hav möter nederbörd och motvind sinar krafterna och nödlandning sker på första bästa landmassa – må så vara Utklippan i Blekinge skärgård, Hoburgsklippan på Gotland eller här vid Ottenby fågelstation på Öland. Nu kring lunchtid summerar vi över 900 ringmärkta fåglar under morgonen. De allra flesta är rödhakar på väg mot häckningsplatser i Sverige och Finland.

Ringmärkt rödhake

Men är det inte lite väl tidigt med kraftiga inflöden av rödhake redan 1 april? Ska det inte dröja en bit in i månaden innan den stora passagen av rödhakar sker här på Öland? Jo, så brukade det vara. Men vi lever i en föränderlig värld där både vi människor och andra organismer anpassar oss till smygande förändringar, ofta så långsamt att det är svårt att upptäcka och mäta.

Vid Ottenby fågelstation har vi idag fångat och ringmärkt fåglar för vetenskapliga studier i 75 år. Under de senaste dryga 40 åren har detta skett på ett standardiserat sätt. Det innebär att fällor och nät står på samma ställen, att den omgivande vegetationen sett oförändrad ut och att vi alltid använder oss av samma rutiner i vårt arbete. Detta sker för att vi ska kunna göra jämförelser mellan åren med syfte att kartlägga förändringar, och denna fasta metodik har idag givit oss en guldgruva att ösa kunskap ur. Och aldrig tidigare har vår fångstserie varit så värdefull som nu när klimatförändringarnas effekter börjar göra sig påminda.

1979, då vårfångsten av fåglar standardiserades här på Ottenby, anlände den genomsnittliga rödhaken den 23 april. Idag anländer den åtta dagar tidigare, den 15 april. Och rödhaken är inte ensam om att tidigarelägga sin vårflyttning. Här vid Ottenby ses statistiskt säkerställda tidigareläggningar för 20 olika fågelarter, och nära säkerställda trender ses hos många fler. Intressant att notera är att detta gäller för såväl kortflyttande arter som övervintrar i Europa som för långflyttande arter som spenderar vintrarna i tropiska Afrika, söder om Sahara. I genomsnitt anländer fågelvåren fem dagar tidigare nu än 1979, men för till exempel gransångare och svarthätta är förändringen så stor som tolv respektive tio dagar!

Rödhaken har tidigarelagt sin vårflyttning förbi Ottenby med hela åtta dagar under de senaste 40 åren. Den blå kurvan visar uppmätta årsvärden medan trendlinjen visas i svart.

Vad beror då detta på? Visst har vintrarna blivit allt mildare, men hur kan en rödhake i en spansk olivlund eller en lövsångare på Sahels savanner ha koll på det skandinaviska vinterklimatet? Det kan de självklart inte ha, utan svaret ligger i stället i evolutionära termer som selektion och fitness. I konkurrensavseende är det nämligen en fördel för en fågel att vara tidigt framme vid häckplatserna. Då finns god chans att lägga beslag på de bästa reviren som erbjuder mest mat, bäst skydd från predatorer och så vidare. Men att vara tidigt på plats kan också vara dyrköpt. Vill det sig illa finns risk för bakslag med kylslagna perioder och dålig mattillgång, och sådant kan lätt kosta en småfågel livet. Men om ett varmare klimat ökar chanserna för att en individs tidiga ankomst ska vara en vinstlott så kommer detta att vara ett framgångsrikt koncept och leda till lyckade häckningar med riklig avkomma i jämförelse med de artfränder som anländer senare. På så sätt finns i systemet ett inbyggt tryck i de tidiga ankomsterna.

Är detta något som vi ska vara oroliga över? Om detta vet vi fortfarande mycket lite. Vår natur är uppbyggd av komplexa system där vi idag bara besitter översiktlig kunskap. Från svartvita flugsnappare nere på den europeiska kontinenten har vi fått oroande signaler: Just då fåglarna är som flest, när ungarna kläckts och varje föräldrapar har många munnar att mätta, ska moder jord se till att det finns extra gott om mat. Det handlar då om kläckningar av små insekter som normalt utgör basföda för flugsnapparungarna. Men i ett förändrat klimat har det uppstått en misspassning mellan flugsnapparnas och insekternas kläckningar, och detta har i sin tur lett till försämrade häckningsresultat hos fåglarna som fått färre ungar på vingarna. Så ja, det finns anledning att vara oroliga, även om vi idag har svårt att konkretisera farhågorna.

Men förresten, om en fågel anländer tidigare på våren, sker då höstens avflyttning söderut också tidigare? Nja… Tittar man på Ottenbys data så verkar svaret inte vara så entydigt och konsekvent som under vårarna. Vissa arter – främst tropikflyttare – verkar förvisso följa just detta mönster med ett tidigarelagt vistelsefönster i Sverige. Men för många andra arter – främst kortflyttare – verkar det snarare vara så att de har utökat sitt vistelsefönster i landet, och att de faktiskt dröjer sig kvar längre in på höstarna. Vad kan det bero på? Jo, hos en hel del av våra fågelarter kan antalet kullar som läggs under en sommar anpassas efter omständigheterna. Gynnsamma år hinner man med flera kullar än under bistra år. Om en art besitter förmågan att lägga fler kullar så kan ett mildare klimat innebära att en högre andel av de häckande paren lägger en extra kull, och detta får man då betala med ett senare avflyttningsdatum under hösten. Om en art däremot inte kan variera kullantalet så innebär en tidigare ankomst på våren också att man blir klar tidigare med häckningsbestyren, och att man påbörjar sin höstflyttning vid ett tidigare datum.

Som ni märker finns det allt för mycket som vi vet allt för lite om. Vad vi däremot med säkerhet vet är att långa tidsserier av högkvalitativa mätningar är båda sällsynta och värdefulla. De ska vårdas ömt! Det är just vad vi gör här på Ottenby där vi förvaltar världens längsta obrutna fångstserie av fåglar. Vi vet också att det är svårt att finansiera upprätthållandet av sådana verksamheter. Just därför ska vi vara oändligt tacksamma för alla våra plikttrogna, kompetenta, arbetsvilliga och volontärarbetande ungdomar som år ut och år in oförtröttligt ställer sina väckarklockor på okristliga tider för att hjälpa till i fågelstationens och BirdLife Sveriges uppdrag.

Tack!!!

Magnus Hellström, chef vid Ottenby fågelstation

 

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/04/12/april-ringmarkning-vid-ottenby-fagelstation-ger-svar-om-klimatforandringarnas-effekter/feed/ 0
VÄLKOMMEN till vår kretsstämma (årsmöte) 11 april 2021 – ÄNDRING AV ANMÄLAN https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/04/06/valkommen-till-var-kretsstamma-arsmote-11-april-2021/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/04/06/valkommen-till-var-kretsstamma-arsmote-11-april-2021/#respond Tue, 06 Apr 2021 12:00:31 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=4278

Även i år, trots pandemins grepp om oss, kommer vi att ha en trevlig kretsstämma, den genomför vi digitalt den 11 april kl. 15 – 18. Som vanligt är ALLA välkomna att delta,

ÄNDRING av anmälan: Ska ske till oland@naturskyddsforeningen.se

Vi börjar med att ett par personer från naturum-platserna Ottenby och Trollskogen berättar om verksamheten. Sedan följer prisutdelning för Strandstädningstävlingen, se ett separat inlägg HÄR. För detta arrangemang finns ju affischer uppsatta lite runt om ön, men finns även HÄR. Om tävlingen står det även i programmet som nyss gick ut till alla medlemmar. Sist kommer de vanliga förhandlingarna, dvs genomgång av 2020 års verksamhet och val av kommande förtroendevalda, även detta är spännande och viktigt, häng gärna kvar även då!

Dagordningen kan du läsa HÄR.

Verksamhetsberättelsen för 2020 kan du läsa HÄR.

VÄLKOMNA!

Jan Herrmann, ordf.

 

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/04/06/valkommen-till-var-kretsstamma-arsmote-11-april-2021/feed/ 0