ÖN https://oland.naturskyddsforeningen.se Ölands Naturskyddsförening Mon, 20 Sep 2021 20:00:02 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=5.5.5 Honungsbin och andra pollinerare i en föränderlig värld https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/09/17/honungsbin-och-andra-pollinerare-i-en-foranderlig-varld/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/09/17/honungsbin-och-andra-pollinerare-i-en-foranderlig-varld/#respond Thu, 16 Sep 2021 22:04:07 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=4528

Söndag 17/10 kl. 14  Honungsbin och andra pollinerare i en föränderlig värld

Föredrag av Bengt Nihlgård       

Rydbergsgården, Algutsrum (i östra kanten av marknadsplatsen).

 

I Sverige är bin och humlor plus blomflugor och fjärilar de viktigaste för pollinering i natur och odlingar. Honungsbina kan ibland hamna i konkurrens med vilda bin, men ofta stöttar de varandra!

Nergången av olika insektsarter beror kanske främst på ensidiga odlingar och miljögifter. Hur kan vilda bin gynnas? Utsättning av bostäder (bi-hotell), men kanske främst genom landskapsåtgärder. Blomväxter i trädgården, eller i naturen i form av naturbetesmarker, ängar, hagmarker, skogsbryn, vägkanter behövs det mer av.

Om detta spännande och viktiga arrangemang, se mer HÄR.

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/09/17/honungsbin-och-andra-pollinerare-i-en-foranderlig-varld/feed/ 0
EkoVego är här, join in! https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/09/13/ekovego-ar-har-join-in/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/09/13/ekovego-ar-har-join-in/#respond Mon, 13 Sep 2021 19:33:57 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=4524

Klimat och förlust av biologisk mångfald är våra två stora ödesfrågor. Ekologiskt jordbruk är en del av lösningen. Men försäljningen av ekologiska livsmedel minskar i Sverige för första gången på 12 år. Samtidigt ökar utbudet av vegetariska produkter explosionsartat. Varor som ofta är varken eko eller svenska. Även försäljningen från konventionella mejerier stiger. Konsumenterna tycks ha bytt fokus.

En anledning kan vara att hållbarhetskriterier ofta konkurrerar med varandra:

  • växtbaserad för klimat
  • eko för hälsa och biologisk mångfald
  • lokalt producerat för svenskt lantbruk

Det är inte lätt att välja rätt. Dessutom har gamla seglivade myter om ekologisk odling fått nytt bränsle i debatten och föreställningen om att eko skulle vara sämre för klimatet skapar förvirring. Därför har Naturskyddsföreningen nu startat ekokampanjen!

Två digitala föreläsningar kan du lyssna på, den första redan i övermorgon! De är

16 september kl 17.30-19.00 Myter om eko

29 september 2021 kl 18-19 Karin Lexén håller samtal med Zeina Mourtada och Paul Svensson om årets bok ”Middagskompassen”

Länkarna verkar inte fungera i åtminstone äldre versioner av Safari, använd hellre t ex Firefox eller Chrome!      Klistra då in dessa länkar:

16/9:     https://www.naturskyddsforeningen.se/engagera-dig/kalender/myter-om-eko-webbinar/

29/9:      https://www.naturskyddsforeningen.se/engagera-dig/kalender/webbinarium-om-arets-bok-middagskompassen-med-zeina-mourtada-och-paul-svensson/

 

Läs gärna även:

https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/sant-eller-falskt-om-ekologiskt/

https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/5-viktiga-varor-att-byta-till-eko/

 

https://www.naturskyddsforeningen.se/inspiration-tips-och-verktyg/sa-kan-du-engagera-dig-i-ekokampanjen-2021/

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/09/13/ekovego-ar-har-join-in/feed/ 0
September – tankar kring höst och vatten i landskapet https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/09/01/september-tankar-kring-host-och-vatten-i-landskapet/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/09/01/september-tankar-kring-host-och-vatten-i-landskapet/#respond Wed, 01 Sep 2021 16:23:42 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=4507 Lugnet och tystnaden har sänkt sig över nejden. Inga bilar med badgäster. Stugorna vid sjögatan är tomma. Skördemaskinerna vilar till nästa vända. T.om. kossorna är hemma vid gården, och vandrar inte här förbi morgon och kväll.

Skillnaden är markant, och nu nalkas hösten, med hopp om sensommardagar i september. Men det finns liv i naturen ännu. Många arter blommar om. Av mina “husfåglar” är det nu ladusvalorna som fortfarande far omkring huset, eller sitter på taket. De är sociala och sjunger små trudelutter. Tornseglarna försvann omärkligt och sädesärlorna verkar hålla till nere på stranden.

Senaste dagarna har verkligen varit grå och höstlika, med regn. 54 välkomna millimetrar blev det här i Trosnäs på nordöstra delen av ön.

Sommaren har dock varit riktigt varm och solig under juni och juli. Det är fjärde året i rad med torka och värme. I år ändå mycket regn till slut. Trädgårdens många växter har krävt ständig vattning. Nyplanterade och omplanterade träd, buskar och perenner kommer att rota sig, och därmed klara sig bättre framöver. Tack och lov. Men platsen är ändå torr, klimatet torrt och det gäller att välja de mest lämpade växterna. Att äta, och framförallt för sin fägring, då ängens blommor vissnat.

Annars är just torrängen fantastisk med åtminstone fyra-fem olika skepnader från sipporna och framåt till slutet av juli. Den har varit inägomark i århundraden, så utgångsläget när marken förvärvades för 50 år sedan var gott. Jag tänker alltmer på vilken artrikedom en trädgård och slåtteräng kan bidra med. Insekterna blir också många, även om det tycks vara färre i år, och de lever ju på de många blommande arterna här. Vilda som odlade. Det är väldigt tacksamt att få frukter och bär väl pollinerade varje år. Från den tidiga aprikosen och persikan. Tyvärr brukar det vara lite för kallt när aprikosen blommar, för att den skall sätta frukt. Annat är det med persikorna. Det blir nästan alltid bra.

Jag har varit intresserad och engagerad i natur och miljö sedan ungdomsåren på 70-talet. Har på olika sätt och i olika sammanhang utvecklat mina kunskaper, med en miljöinriktad agronomutbildning som grund. Vatten i landskapet har varit mitt huvudsakliga arbetsområde sedan jag återvände till ön år 2000, med anställning vid Borgholms kommun. F.a. återskapande av våtmarker. Kustvattnets status och påverkan från näringsläckage från land har varit den främsta utgångspunkten. Men även våtmarkerna som en förutsättning för växt- och djurlivet och för bibehållande av grundvatten. Tillräckligt med rent vatten är inte någon självklarhet, när ytvatten rinner ut i Östersjön, föroreningar påverkar och när “konsumtionen” i hushåll och verksamheter ökar. Det här är en stor utmaning, som samhället bara börjat ta sig an. Frågan är om vi skall lösa det med mer teknik, eller främst genom en god förvaltning av vatten i landskapet, som en källa till liv och som “resurs”.

Ölands Vattenråd där jag ingår i styrelsen har en övergripande roll som omfattar allt vatten (grund-, yt- och havsvatten). Uppdraget är att informera, öka kunskaperna och bidra till samverkan där det krävs, vilket det ofta gör. T.ex. om man skall utföra en åtgärd utmed ett vattendrag (kanal eller naturligt), t.ex. en våtmark eller förbättra vattnets kvalitet vid källan (jordbruk, avlopp…).

Redan år 2027 skall Sverige ha uppnått “god vattenstatus” i alla vattenförekomster av betydenhet (grundvatten, ytvatten och kustvatten). Det föreskriver EU:s vattendirektiv, som är gällande lag. Vi har haft nästan 20 år på oss så här långt, så nu gäller det! Åtgärder som gör störst nytta och är kostnadseffektiva behöver prioriteras

Det finns så stora värden på ön, som vi behöver förvalta på bästa sätt. De som är knutna till vatten är nog de mest försummade. Bättre är det ju med naturliga betesmarker! Ängar och ädellövskog kräver också uppmärksamhet och åtgärder. Ett helhetsperspektiv vid förvaltningen och brukandet av öns samtliga naturtyper i enlighet med landskapskonventionen tror jag på.

Jag önskar er alla en trevlig och givande höst i vår vackra och värdefulla natur.

Bertil Lundgren

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/09/01/september-tankar-kring-host-och-vatten-i-landskapet/feed/ 0
Fladdermus-afton (och ölprovning?) 11/9 vid Skedemosse https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/08/22/4500/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/08/22/4500/#respond Sun, 22 Aug 2021 12:15:28 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=4500

Vi kollar vilka arter av dessa vanliga men ganska okända djur som finns runt Skedemosse, under ledning av Pav och Johan, utrustade med detektorer som gör djurens ljud hörbara för oss.

MEN Skedemosse är också känt för sin lokala öltillverkning, så innan fladdermusjakten kan Du delta i bryggeribesök med ölprovning av 4-5 sorter, under ledning av bryggaren Olof. Max 30 pers, så anmälan önskas senast 9/9.

Ölprovningen startar kl. 19.00.

Deltagande i bägge evenemangen kostar 300.- (medlem), 350.- (icke medlem).   Bara fladdermössen kostar för icke-medlemmar 50.- , men gratis för medlemmar eller under 16 år.   (BLI MEDLEM!!!)

ANMÄLAN sker bäst genom betalning till Swish 123 081 46 65 eller till BG 5881-4518 (för bägge, specificera betalningen) eller (mindre bra) till oland@naturskyddsforeningen.se, varvid betalning sker på plats!

Alla är välkomna på denna helkväll, även icke-medlemmar!   (BLI MEDLEM!!!)

Mer info? Kontakta Stina Nilsson 073 350 71 00 eller stinanaturguide@gmail.com.

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/08/22/4500/feed/ 0
Augusti – fjärilssäsongen tar slut https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/08/01/augusti-fjarilssasongen-tar-slut/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/08/01/augusti-fjarilssasongen-tar-slut/#respond Sun, 01 Aug 2021 11:40:26 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=4474 Anlände till sommarhuset först i mitten av månaden. Slogs direkt av det uteblivna regnets framfart. Det är tredje året i rad med både torka och hög värme. Men det är det jag gillar, det sätter sin prägel på landskapet och arterna som finns där. Värmekrävande arter är bara en av de många speciella egenskaper som Öland har. Den första, och enda anteckningen från anländardagen är: amiral på buddleja.

Augusti är för mig slutet på den verkliga, varma sommaren, dvs ett mycket märkbart uppbrott från en (oftast) varm period till en svalare. Det är också ett nästan slutligt stopp för mina fjärilsiakttagelser som jag påbörjat varje vår sedan många år. Min fjärilssäsong varar alltså från tidig vår till och med augusti. Det är då jag ägnar mycken tid att studera vilka fjärilar som besöker vilka växter och hur de då och där beter sig. Jag tänker redogöra för att fjärilar är närapå lika goda pollinatörer som de mer anpassade bina, både vilda och de tama. Fjärilarna är inte så fladdriga och oförutsägbara som många kanske tror. Avbrottet detta år skedde den 23 då det blev ett annat klimatläge med kallare luftmassor som drabbade Öland.

En av min grannar är Barbro Lindgren som beskriver sommarhuset i några av sina böcker som ”det fula eternithuset där experten bor”. Men för mig spelar det ingen roll hur det ser ut för jag trivs där med gräsmattan, äppelträden och den lilla odlingen med nektarrika växter. I första hand är det dagfjärilar och deras födointag som jag studerar, men naturligtvis är även andra insekter välkomna. Det brukar framför allt vara eftermiddagarna som är trädgårdens plats. Då intas kaffe, livets mångfald iakttas och kanske funderar man på hur allt utvecklats eller bara vad som ska ätas till kvällsmat. Några dagar efter ankomsten hit kom närapå en lyckokänsla över mig när jag en eftermiddag fikade och kollade en hane av större bladskärarbi som patrullerade mellan piggtistelblommorna. Den känslan kom överraskande och var ny, för det var drygt två år sedan min hustru råkade ut för den fatala olyckshändelsen, just här i trädgården. Kanske både lusten och glädjen till livet återvänder i och med denna eftermiddag?

Hane av större bladskärbi landade vid basen av ett torrt grässtrå och gick sakta upp till toppen samtidigt som han slickade strået. Varför har vi ingen aning om.

Piggtistel utnyttjar större bladskärarbi när väddklint som normalt är den främsta nektar- och pollenkällan torkat bort.

Honor av större bladskärbi samlar helst pollen från väddklint. Arten var tidigare sårbar enligt rödlistan, men är enligt den senaste listan uppgraderad till Nära hotad.

I flera fall är vi beroende av import av arter. Det gäller exempelvis tistelfjärilar, även om de sakta men säkert kommer att bli en ’svensk’ art. De gladde oss så mycket året innan, men detta år lyser de nästan helt med sin frånvaro. Endast tre fynd rapporteras denna månad på Öland. Jämför denna siffra med året innan då det sågs 200-400 gånger fler individer under samma tid! Av höfjärilarna brukar både ljusgul och rödgul komma invandrande, men denna sommar är det endast den ljusgula som iakttas, den sällsyntare, rödgula ses inte alls i år.

Efter att miljontals individer av tistelfjärilar invaderat Sverige 2019 så var det överraskande att finna så få individer 2020. På Öland sågs endast en handfull under augusti.

Ljusgul höfjäril påträffas som en mer eller mindre årlig migrant. I början av sommaren finns den i litet antal, och ibland avsevärt talrikare under sensommaren på främst lusernfält. Den har också haft reproducerande populationer på norra Öland mellan Föra och Byerum.

På grund av klimatförändringen kommer vi att få allt fler hitflygande arter som blir svenskar. Migranter som amiral och större dagsvärmare är med mycket stor sannolikhet redan svenska, men fortfarande är vi beroende av årlig invandring.

Amiral är en migrant som hunnit långt att bli svensk. Allt fler rapporter visar att den med synnerligen stor sannolikhet övervintrar i landet sedan början av 2000-talet.

Tidigare var större dagsvärmare en sällsynt gäst, men den har blivit allt vanligare antagligen beroende på ett varmare klimat. Sedan 2002 har den varje år funnits i större och mindre antal, varför man kan anta att den numera är en i Sverige reproducerande art. Fjärilen näringssöker ivrigt på många nektarrika blommor.

Det är tredje året i rad som värmen och torkan slår hårt mot vegetationen och därmed även de som är beroende av den. Alla växter torkade bort på Stora alvaret så sandgräsfjärilarna flydde till omgivningen där man kunde se hundratals fjärilar suga vätska från nerfallna äpplen! I princip kan man i vägkanterna endast se torkhärdiga, xerofila växter som cikoria, gul och blå lusern, röllika och renfana i blom.

Tack vare att cikoria är torktålig kan praktbyxbina, här en hona, hitta både nektar och pollen i blommorna.

Omslaget till kallare väder kom alltså detta år den 23. De sista tio dagarna i månaden märks temperaturbrottet tydligt. De flesta fjärilarna försvann. Sjöfåglarna började flytta söderut, och det är intressantare att sitta vid Stora Rör och kolla dvärgmåsar, kustlabbar och andra fåglar när de sträcker söderut. Även ägretthägrar patrullerade efter kusterna, men de är ännu inte på väg söderut. Hösten är på väg.

Dvärgmåsars höstflyttning är utdragen från juli till och med september, ibland längre. Man kan då se dem efter Ölands alla kuster. De övervintrar på öppet hav nära kusten i Nordsjön, Atlanten och Medelhavet.

Ägretthägrar har under sen tid blivit allt vanligare i landet. I Beijershamn sågs 11 individer den 20, men det antalet slogs den 28 september då hela 42 stycken gästade Ottenyområdet.

För andra året i rad kunde man se den klarblå mosaiksländan vid södra Lundsjön i Ottenbylund.

2020 var andra året i rad som klarblå mosaiksländor fanns vid södra Lundjön i Ottenbylund. Revirhävdande hanar sågs så det är inte omöjligt att vi snart har en fast population här.

Augusti är den sista månaden av ljus, grönska och värme innan vegetationen flammar upp i ett sista flämtande, levande andetag; en glödande färgrikedom i gult och rött innan den så småningom falnar och går in i en till synes evig tystnad och vintervila.

Lars-Åke Janzon

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/08/01/augusti-fjarilssasongen-tar-slut/feed/ 0
Slåttergille på Rune Jons äng https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/07/12/slattergille-pa-rune-jons-ang/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/07/12/slattergille-pa-rune-jons-ang/#respond Mon, 12 Jul 2021 13:01:02 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=4471 Slåtter på Rune Jons äng söndagen den 18:e juli. Samarbete med Torslunda hembygdsförening.

Plats: Rune Jons på vägen mot Kalkstad.

Tid: klockan 09.00 – 13.00

Under pausen underhåller Lasse och Solveig med skördevisor.

Medtag fika och lie om du har.

Varmt Välkomna!

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/07/12/slattergille-pa-rune-jons-ang/feed/ 0
Juli – några tankar om oss människor https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/06/30/juli-nagra-tankar-om-oss-manniskor/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/06/30/juli-nagra-tankar-om-oss-manniskor/#respond Wed, 30 Jun 2021 12:44:50 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=4442 Några tankar om oss människor på jorden i allmänhet och på Öland i synnerhet

Vår öländska natur är i förändring, liksom synen på vårt kulturarv. I början på 1900-talet ägde många bara en ko, som var en viktig del för att överleva. Kon gav mjölk, kött och var det dragdjur man hade att tillgå på sina små åkrar och tegar. På bara några generationer har utvecklingen rusat iväg så hastigt att många av dagens människor inte längre inser sin och sin arts skörhet. Det är betänksamt. Men nu måste vi alla börja att agera klokt. Mycket positivt är att allt fler, i alla åldrar över hela världen, engagerar sig och antar utmaningen. Vi ska förstås inte behöva återgå till existensminimum. Själv har jag levt ett drygt halvt sekel nu; en bråkdel av mänsklighetens historia och en oöverskådligt liten del av livet på vår jord. Jag tänkte här nedan dela med mig av mina tankar och reflektioner över den historiska utvecklingen och vad vi har framför oss.

Historiskt talas det mest om uppfinningen av hjulet och hanterande av elden. Av vikt var också när vi började domesticera djur och växter. Då fick vi en allt större chans att överleva. Det har skrivits hyllmeter om mänsklighetens spridning över planeten och hur områden och världsdelar skildes från varandra.  En helt avgörande del för hur världen ser ut idag var när människor klarade att bygga fartyg som hade kapacitet att korsa världshaven och föra med sig människor, djur, växter och inte minst effektiva vapen. Många arter har spridits sedan kolonialtiden runt jorden, även på Öland. Där de då hamnat/hamnar kan de bli invasiva och inverkar på de ursprungliga levnadsformerna. Frågan är vilka arter som kommer att överleva och vad de får för inverkan på varandra. Med dem bildas det sannolikt nya biotoper och ekosystem. Tyvärr fattigare än de som nu finns.

Nu till närtid och Öland. De flesta i min släkt har levt på Öland i generationer. Om jag dyker till början av förra seklet så föddes min farmor 1903 i Jordhamn. Resterna av gården finns fortfarande kvar med den lilla ladugårdens ruin som ligger en liten bit uppe på slänten. Att det var fattigt och eländigt är lätt att förstå, med steniga små tegar och horvor att bruka. Farmors far arbetade som så många andra också med stenarbete för att familjen skulle överleva.

Foto: Eva Hall

Världen hägrade för ungdomar. Farmor emigrerade till Amerika, efter en kort period i Stockholm, där hon arbetade på Berns salonger. Väl i Brooklyn, New York, blev hon presenterad för min farfar av bekanta. De gifte sig och återvände så småningom till Öland och den gård i Kvarnstad där jag är uppvuxen.

För den som vill fördjupa sig i de öländska utvandrarnas levnadsöden kan jag rekommendera boken ”Mitt liv i Sverige och Amerika och i det stora kriget” på Lts  förlag. I boken berättar Einar Eklöf, från Vället i Sandby socken, för Anders Johansson om sin barndom på Öland vid sekelskiftet, om sina år som skogsarbetare, som soldat i första världskriget och som bonde efter hemkomsten (Lts förlag).

Under efterkrigstiden fanns en politisk vilja att förbättra levnadsvillkoren för människorna i vårt land. Många började då flytta från landsbygden in till staden. Det satsades bland annat på utveckling och forskning vilket också innebar en betydande förändring för jordbruket som skulle rationaliseras. Blanka fina bilar körde upp på gårdsplanerna och herrar med hatt, rock och portfölj steg in i köken. Där de presenterade fantastiska produkter som kunde öka produktionen av skördar, mat och foder. De växtskyddsmedel som presenterades var inte särskilt undersökta i större studier på den tiden. Det sprutades i början friskt med bland annat DDT.

När jag föddes 1957 hade mycket hänt i Europa. En ny brytningstid stod för dörren. Bilen började bli allmän, användningen av fossila bränslen sköt i höjden och TV-n promenerade in i vardagsrummen. Torp och stugor på Öland befolkades med stadsbor sommartid och jordbruken började sakta förändras. Allt medan traktorerna rullade in åldrades de sista arbetshästarna, kamraten fick leva sin sista tid på gårdarna. Några få av befolkningen saknade sina hästar och det återfanns lite här och där, en och annan ”ny” häst. Hos oss i Kvarnstad kom det en liten shetlandsponny, ett föl 1960.

Djuren mådde bra efter lyckosamt avelsarbete och ökad kunskap om foderstater och foderproduktion. De växte snabbare och producerade mer mjölk och kött.

Vi barn växte upp i en tid där vi var glada och lyckliga. Vi lekte och lekte så vi nästan lekte ihjäl oss som Astrid Lindgren sa. Som bondbarn var det en naturlig del att även utföra olika enkla arbetsuppgifter. Det var jättekul att pumpa och spruta fruktträden så ångan rök! Det är naturligtvis numera inte tillåtet som alla kan förstå.

Jag var ett nyfiket barn som ofta låg med rumpan upp och näsan i marken. Blommor, insekter och djur var underbara upplevelser. En igelkottshona gjorde ett bo i en liten halmhög på vår loge. Vi blev tvungna att flytta lite på boet för att det inte skulle komma till skada. Hon hade gjort flera gångar in till boet där det låg fyra blinda rödblå små ungar med glesa mjuka vita taggar. Flytten var helt okej för honan och ungarna kom senare fram pigga och fina. En annan gång låg jag en lång stund och kikade på tre små vesslor. Ungar som lekte för fullt runt ett ”lehål”. Ett skarpt läte och de försvann blixtsnabbt. Honan tittade oroligt åt mitt håll innan hon också försvann.

I mina tonår hittade jag en döende igelkott med sår och bölder i trädgården. Jag skickade in den för analys. Svar kom, igelkotten var tyvärr under förruttnelse vid ankomsten men en trolig dödsorsak var förgiftning. Nu började det komma rapporter om förödande efterverkningar av de starka kemikalierna som brukats. Flera förbjöds raskt i Sverige. Miljömålsarbetet har sedan dess gett stor effekt i Sverige och dagens preparat är mer kontrollerade i stora studier inför godkännande och det krävs även numera särskild utbildning för yrkesmässig användning. Ur global synvinkel har Sveriges jordbruk utvecklats till bland de miljömässigt främsta länderna. Där finns det säkert också fler möjligheter att utveckla.

Samtidigt har här på Öland invånarantalet eskalerat lavinartat sommartid. Jag tänker då på våra urbaniserade vänners behov av rekreation, natur och inte minst nöje med för och nackdelar för landskapet. På norra ön finns flera olika typer av kuster som alla är lika fascinerande och lockar många människor. Sommarstugor, villor och hus som blir allt större och lyxigare liksom stora campingar och restauranger breder ut sig.  Många hus placeras också väldigt nära områden som är känsliga, med stora natur- och kulturvärden som mer eller mindre exploateras. Nästan varenda liten gräsväg slutar numera med ett antal stugor. Husbilar trängs i mängder på alla upptänkliga vägar där de kan ta sig fram. Cykla är ett bättre alternativ för besökare. Vandra kanske är allra bäst. Det finns all anledning att vara försiktig med hur vi hanterar vår omgivning. På ön är, till skillnad från fastlandet, risken förödande för de unika livsformer som hittat sin fristad här. Natur kan ge en fantastisk rekreation där det går att hitta friden, lugnet och den återhämtning som många behöver i dagens samhälle. Tillgången till Öland är öppen för alla, och så bör det förbli. Då går mina tankar till de mindre bemedlade människorna i städernas förorter som så väl behöver miljöombyte. Det finns redan pensionat och vandrarhem som går att rusta upp för en överkomlig summa. Det skulle inte vara omöjligt att även bygga enkla boende för den gruppen människor. Där de människorna skulle kunna få möjligheter att till ett rimligt pris semestra på cykel eller liknande.

Inte långt från där jag nu bor (Högby-Sandby, sedan 1982) ligger ett fågelreservat. Där finns mängder med liv, fåglar, växter, insekter och det är numera en av de platser där den grönfläckiga paddan återinplanterats. Markerna betas sedan mycket lång tid tillbaka av unga nötkreatur. Förr sällskapades kvigorna också tillsammans med byns hästar. En biologisk mångfald har skapats på denna plats mellan människor och djur i över tusen år nu. Det kommer vi att kunna fortsätta njuta av här tack vare att det är ett fågelskyddsområde. Liknande skydd finns också på många platser över jorden. Förutsättningarna är att förståelsen och kunskapen bland människor ökar. Det finns mycket att lära, ta intryck av för att förstå sambanden.

Rödbena Foto: Eva Hall

Grunda laguner omgivna av betade strandängar har här givit upphov till en fågelfauna som även för öländska förhållanden är  ovanligt rik och omväxlande.

Exempel på fåglar du kan få se: häckande tofsvipa, större strandpipare, skärfläcka, småtärna, rödbena, skrattmås, fiskmås, silvertärna, ejder, svärta, gravand, gräsand, snatterand, årta, skedand, grågås knölsvan.

Tillfälliga besökare vår och höst (rastande): kustpipare, myrspov, brushane, spovsnäppa, gluttsnäppa, kärrsnäppa, småspov, skräntärna.

Foto: Eva Hall

Vi människor behöver nu snabbt ställa om våra liv. Var och en av oss behöver stanna upp och tänka till. I varje sammanhang kan var och en ta beslut som leder mot en bättre framtid.

Planeten kommer att kunna återhämta sig, men det kan komma att ta åtskilliga sekler, kanske några hundra år.

För min del tänker jag positivt och hoppas att det kan sprida inspiration och ringar på vattnet. Ju fler desto bättre. Teknik och vetenskap är framåtgripande. Att återupptäcka viktig kunskap är också en tillgång, till och med nödvändigt. Det finns många exempel och det arbetas med nya och nygamla strategier inom flera olika områden. Vi är ju komna en bra bit in i ett nytt sekel nu, och det behövs viktiga insatser. Våra olika förmågor har alla kvaliteter som går att använda till utveckling. Vi behöver ta alla chanser för att tillsammans klara det. Jag tror på kunskap, insikt, förståelse, samarbete och tolerans.

Ingen människa behöver särskilt mycket för att leva ett gott liv.

Njut av livet, allt liv, lek med barnen. Engagera Er, stötta ungdomar – i alla samhällsklasser – det är deras liv, framtid och förhoppningar det gäller.

Maria Bertilsson

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/06/30/juli-nagra-tankar-om-oss-manniskor/feed/ 0
TVÅ utflykter NU i juni! https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/06/14/tva-utflykter-nu-i-juni/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/06/14/tva-utflykter-nu-i-juni/#respond Mon, 14 Jun 2021 11:07:40 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=4410 Nu har det klarnat om hur vi bör se på pandemi-läget, och vi genomför dessa två utflykter:

Söndag 20 juni 10.00      Vilda blommornas dag          Samling P-platsen mitt emot Vickleby kyrka. Info: Åsa Bodenmalm, 070-259 38 15.

Måndag 28 juni 10.00      Svartvikskärret       Vi besöker en unik blandmyr i Böda. Efter besöket visar Jan Nilsson sin utställning med snidade fiskar. Samling P-platsen vid Ateljé Fisken, 2 km norr om Böda. Info: Börje Ekstam, 070 607 28 00.

För bägge gäller

Max 15 deltagare, Du får gärna vara/bli medlem!

FHM rekommenderar oss fortfarande att hålla avstånd, drygt 2 meters lucka försöker vi hålla.

Matsäck och kläder efter väder!

Anmälan till oland@naturskyddsforeningen.se senast 18/6 respektive 25/6, men tomma platser kan besättas ända fram till start.

 

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/06/14/tva-utflykter-nu-i-juni/feed/ 0
Årets Ölandsfotograf: Bengt Kallenberg för femte gången!!! https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/06/13/arets-olandsfotograf-bengt-kallenberg-for-femte-gangen/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/06/13/arets-olandsfotograf-bengt-kallenberg-for-femte-gangen/#respond Sun, 13 Jun 2021 21:32:19 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=4404  

Nu är ”Årets Ölandsfotograf 2021” avgjord, och för femte gången (på 11 år) korades Bengt Kallenberg till segrare, en grymt imponerande segersvit! Och eftersom arrangörerna (Ölands naturskyddsförening, Ölandsbladet, Ölands skördefest och Ölands turistbyrå) beslutat att  lägga ner tävlingen, behåller nu Bengt vandringspriset (se nedan) för alltid. Motiveringen till att Bengts bilder blev vinnare lyder så här:

Vi gratulerar Bengt!

I Ölandsbladet den 12 juni fanns en intervju med Bengt och en artikel varför man lägger ner tävlingen, bägge kan läsas HÄR.

Den vinnande kollektionen, med en bild för var och en av årets månader, alla på temat ”Ölands hamnar och båtliv”, kan från 2 juli ses på Träffpunkt i Färjestaden. I augusti finns bilderna på Ottenby naturum, och i september i september.

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/06/13/arets-olandsfotograf-bengt-kallenberg-for-femte-gangen/feed/ 0
Gustav Hs äng https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/06/04/gustav-hs-ang/ https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/06/04/gustav-hs-ang/#respond Fri, 04 Jun 2021 13:28:28 +0000 https://oland.naturskyddsforeningen.se/?p=4402 Följ med Börje Ekstam på en kvartsvandring i Trosnäsbyns inägomarker till en artrik miljö med rötter i järnålderns ängsbruk

]]>
https://oland.naturskyddsforeningen.se/2021/06/04/gustav-hs-ang/feed/ 0