Maj – Goda skäl att äta öländsk ekologisk lök

Stora och små, gula, röda och silverfärgade. Matlökarnas mångfald är stor. Deras odlingshistoria är antagligen lika gammal som jordbrukskulturen. Bevarade sumeriska texter visar att lök odlades i Mellanöstern för 4500 år sedan. I Egypten begravdes mumierna tillsammans med lök och lökar finns med i pyramidernas väggmålningar. Lökarnas anatomi, med lager på lager i koncentriska ringar, symboliserade evigheten. I Kina och Indien har odlingarna minst lika långa traditioner. Lök omnämns i de äldsta indiska Vedaskrifterna och brukades i den traditionella indiska läkekonsten. Idag vet vi att lök innehåller nyttiga ämnen. Flavonoider, antocyaniner (rödlök) och organiska sulfider bidrar med gynnsamma hälsoeffekter.

Bakom alla löksorter ligger tusentals år av urval och odlingsmöda. Förutom gul- och röd lök, silver-, sylt- och salladslök så listar den svenska kultväxtdatabasen (SKUD) ytterligare 22 sorter. Alla de här förädlade varianterna av matlök har ett gemensamt ursprung. De tillhör samma art, Allium cepa. Ingen vet var den vilda moderarten levde, men antagligen var det i Mellanöstern. Idag finns det nio närbesläktade, vilda arter, i området mellan Persiska viken, Kaspiska havet och södra Sibirien.

Foto: Anders Leander

Ölandslök

Klimatet och de magra jordarna på Öland liknar miljön där evolutionen en gång präglade matlökens ekologiska egenskaper. Öland är alltså gynnsamt för lökodling. När vårvärmen kommer och vattentillgången är god får ungplantan en bra start. Eftersommarens heta och kruttorra dagar är sedan bra för mognaden. Smaken och hållbarheten utvecklas bäst när lökarna får torka ute i solen. På Öland produceras årligen upp till 7 000 ton gul och röd lök. Det är ungefär en fjärdedel av den svenska produktionen. Lök odlas i drygt 170 länder, men bara en mindre andel av produktionen, ca 8%, handlas på världsmarknaden.

Trots att marken och klimatet är gynnsamt så är odlingen krävande. De unga bladen är känsliga för störningar och kan infekteras av vindburna svampsporer som skadar skörden. Plantorna är förvisso stresståliga, men de växer långsamt och blir lätt utkonkurrerade av snabbväxande ogräs. Besvärligast är ettåriga, vårgroende örter, som är anpassade att utnyttja välgödslade och ljusöppna marker. De är genetiskt styrda att prioritera fröproduktion och sedan dö. I deras evolutionära strategi ingår att fröna kan överleva under årtionden i marken. Frövilan bryts bara om markmiljön signalerar vårtemperaturer, ljus av rätt kvalitet och lämplig fuktighet. Får de ingen ljussignal före midsommar vilar de igen till nästa vår.

Sjunkande priser, giftbråk

Den traditionella metoden att rensa bort ogräsen med hackor är arbetskrävande. Det är inte heller lätt att mekanisera rensningen utan att skada de små lökplantorna. Utvecklingsarbetet inriktades istället på att ta fram av kostnadseffektiva bekämpningsmedel (s.k. växtskyddsmedel). Med nya metoder femdubblades den svenska lökproduktionen mellan åren 1970 till 2008, från drygt 6 000 till 33 000 ton per år (SCB). Avräkningsprisindex för frukt och grönt, där lök ingår, visar att producentpriset i stort sett varit oförändrat de senaste 6 åren. För lök innebär det att bara runt en krona per kilo går till odlaren! I affären är priset på våren mellan 9-12 kr.

De unga lökplantorna är känsliga och några ogräsarter är så tåliga att bara vissa av växtgifterna har visat sig användbara. Korsört, nattskattor, baldersbrå och åkerbinda är exempel på arter som är särskilt besvärliga. Men problemet är att de mest verksamma växtgifterna inte är acceptabla ur miljö- och hälsosynpunkt. Sedan lång tid tillbaka har det därför varit känt att preparaten Stomp och Totril skulle fasas ut inom EU. När förbudet sedan skulle träda i kraft 2010 fick odlarna dispens att fortsätta användningen. Motivet var dels att det saknades alternativa ogräsbekämpningsmedel, dels att dispens beviljats i t ex Danmark. LRF framhöll att om Sverige ensamt tar miljöhänsyn och följer regelverket skulle konkurrensvillkoren bli orimliga för svenska odlare. Med dagens låga lökpriser på en fri marknad finns det helt enkelt inget utrymme för mer hållbara, svenska särregler.

Efter 6 år av dispenser blev det stopp under 2016. På Öland var oron stor för hur det nu skulle gå. Lokalpolitiker och landshövding samlades till krafttag för fortsatta dispenser. Ölandsbladets ledare ställde frågan ”Är det bara idioter som styr i det här landet” och spädde på oron genom att rapportera hur ogräset tar över där man ”för hand försökt att rycka upp ogräs” i lökodlingarna. LRF:s förbundsordförande Helena Jonsson dundrade:

– Ett fullständigt kontraproduktivt beslut som innebär att vi slår ut vår svenska produktion.

Ny tillfällig lösning

Inför årets odlingssäsong beviljades alltså dispens för ett ersättningsmedel ”Buctril EC 225”, som används i andra EU-länder. Den aktiva substansen ”bromoxinil” ingick i ett äldre preparat vars tillstånd upphörde 1981. Dispensen gäller bara detta året och användningen kringgärdas av strikta bestämmelser eftersom det saknas en nationell riskbedömning. Medlet får bara användas av personer med särskild utbildning, som känner till reglerna för skyddsutrustning och villkoren för vindanpassade skyddsavstånd till vattendrag och våtmarker.

Kemisk sammansättning av bromoxinil (eng: bromoxynil).  Edgar181

Faromärkning av Buctril EC 225 enligt den europeiska kemikaliemyndigheten

Problemen med bromoxinil är dels hälsoriskerna för dem som sprider medlen, dels föroreningsrisken av våra yt- och grundvatten. Den europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) klassificerar bromoxinil som ”Mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter”. Substansen är måttligt giftig för människor och livsmedelsverket bedömer inte att resthalter i lök kommer att utgöra ett hälsoproblem för gravida kvinnor. Stickprovstester har inte påvisat farligt höga resthalter i lök under tidigare år.

När Roundup och andra bekämpningsmedel sprutas ut på åkrar kan alla känna lukten på långt håll. Det beror på att näsan andats in osynliga, finfördelade partiklar, aerosoler, som svävar mer eller mindre fritt i luften. Buctril får därför bara spridas med särskild utrustning som reducerar avdriften med 90%. Kommunerna ansvarar för tillsynen så att reglerna efterföljs.

Nedbrytningen av preparatet är relativt långsam. I sandjordar är halveringstiden 10 dagar, i torv- och lerinblandade jordar längre, ca två veckor. Djur som vistas i och omkring besprutade åkrarna kan alltså exponeras för giftet. Bromoxinil är t.ex. mycket giftigt för fasaner. Den dödliga halten (LC50) är 0,05g per kg kroppsvikt. Motsvarande siffra för regnbågslax är 0,015g per kg.

Det hållbara alternativet

Återkommande dispenser och skillnader mellan länder i tillämpningen av EU:s miljöpolitik ger oss kanske lägre matpriser, men kostnaderna flyttas över på det allmänna i form av skador på hälsa och miljö. Risken är uppenbar att ”marknaden” räknar med att EU:s miljöregler inte behöver tas på allvar och att ekologiskt hållbara växtskyddsmetoder inte behöver utvecklas. Det var sorgligt att se hur miljöfrågorna försummades av tidningstyckare och politiker i debatten om lökgifterna. Ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling verkar vara väldigt svårt, både på lokal och europeisk nivå.

Samtidigt som larmen pågick om ”katastrofen” för lökodlingen gick det att köpa öländsk ekologiskt odlad lök för några kronor mer per kilo. För de kronorna får vi lök av yppersta kvalitet, med god smak, tät och fin, krispig konsistens och hög hållbarhet. På köpet bidrar vi till bättre arbetsmiljö, mindre giftspridning och större biologisk mångfald i landskapet. Kvalitet måste få kosta lite och odlaren måste få betalt för det. En snabb blick i hyllorna visar att skräpmaten ofta är den dyraste. Där verkar inte samma priskänslighet gälla.

Branschen, myndigheterna och politikerna tycks vara oförmögna att långsiktigt lösa problemen. Bollen ligger hos oss konsumenter. Det odlas väldigt fin lök utan bekämpningsmedel på Öland. Genom våra val i affären kan vi uppmuntra fler odlare att ta steget mot nya metoder med minskad giftanvändning.

Figur: Skörd av matlök i Sverige (Källa SCB).

Börje Ekstam

 

Dela

Kommentera

One thought on “Maj – Goda skäl att äta öländsk ekologisk lök

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *