Vår biologiska mångfald – en lekkvinnas betraktelser – December

På sistone har jag funderat en hel del på begreppet ”biologisk mångfald” (enligt Wikipedia: ”den variation som finns mellan och inom arter och livsmiljöer på jorden”). I media diskuteras skogsbruket, där skogarna inte längre är levande naturliga miljöer, utan består av planteringar med täta rader träd av en och samma art, och jordbruket, där konstgödning etc. enkelriktar växtligheten. Och Östersjön – där utsläpp och trålningsrätter utarmar fiskebeståndens diversitet. Utdikningen av våtmarker är ytterligare ett exempel på hur habitat för kanske främst fåglar, fiskar och amfibier har begränsats (dessutom har grundvattennivåerna sänkts p g a detta – men detta är delvis en annan viktig diskussion). Och vår inhemska rovdjursfauna som hålls nere i antal genom jakt, vilket får till följd att populationer av vildsvin och rådjur ökar dramatiskt, vilket i sin tur för med sig ökat antal olyckor i trafiken och förstörda marker etc. etc.

Allt hänger samman och människans handlingar har rubbat balansen och konsekvensen är en utarmning inom alla miljöer på vårt klot! Vi (eller iaf några av oss) är ense om att vi måste bromsa detta skeende – och det har visat sig att det egentligen inte är så svårt i många fall – det är bara att hålla fingrarna i styr och låta naturen läka sig själv (hmmm, nu förenklade jag det hela lite väl mycket kanske).

Men det som slog mig häromdagen var, att även vi, dvs arten Homo sapiens, brister i mångfald. Hela samhället är i mångt och mycket likriktat (var och en av oss ska ”lyckas” och i detta ord finns inte något större svängrum). Så jag undrar om vi inte måste börja med oss själva – för att vi på ett hållbart sätt (i ett långtidsperspektiv) ska kunna återställa den biologiska mångfalden genom att se på världen ur ett humanekologiskt perspektiv (Oxford Dictionary: ’människors vanor, levnadssätt och relationer till sin omgivning’). Eller som McMichael skriver (2001): ’ekologi är ett sätt att observera och tänka på den komplexa naturvärlden: den är integrerande’. Något för var och en av oss att reflektera över.

Pieter Breughel the Younger, Public domain, via Wikimedia Commons

Och med detta och Brueghels målning från 1566 (Folkräkningen i Betlehem), vill jag önska er en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År i mångfaldens tecken!

P.S. Kan förresten tipsa om denna mycket tänkvärda bok – kanske en julklapp?

McMichael T (2001) Human Frontiers, Environments and Disease – Past Patterns, Uncertain Futures, Cambridge University Press

Ylva Bäckström

Dela

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.