Februari – Vem vill du vara i klimatomställningen?

För mig liksom många andra har naturen och de öländska vidderna en lugnande inverkan. Naturen har en förmåga att få oss att inse att vi bara är en liten del i ett större sammanhang där tiden och de stora skeendena fortsätter utan oss. Årstiderna kommer och går, våren som en befrielse efter vinterns mörker och sommaren en glädjeyttring inför hösten lugn. Eller så brukar det i alla fall vara. Länge har vi talat om klimatförändringarna som något abstrakt yttre hot eller något forskare kan se i sin statistik men som vi har svårt att ta till oss i vår vardag. Men nu de senaste åren tror jag de är få i Sverige som inte har märkt att årstiderna har påverkats. Vintern är mildare och blötare i år med nya
värmerekord (November 2020 – Värmerekord efter värmerekord | SMHI). Och extremtorka, bränder och extremt regn hörs oftare på nyheterna för Europa men även här i Sverige.

Jag med många andra kände nog en stor vanmakt inför den nya regeringens många förslag som innebär ökad klimatpåverkan och minde finansiering till miljöfrågorna i stort (Regeringens minskade anslag till klimat får massiv kritik – DN.SE). Många av dessa omställningar sker under föresatsen att vi privatpersoner ej ska behöva göra avkall på vår levnadsstandard och våra vanor vid en klimatomställning och att näringslivet ska värnas.

Som anställd i ett konsultföretag (dock stiftelseägt och ej aktiebolag) som arbetar med samhällsplaneringsfrågor i bred skala har vi många kunder i olika branscher. I dessa forum är det ingen som pratar om en klimatomställning som går att undvika och som ej kommer att påverka dem, tvärt om! Den oron som uttrycks är i stället att klara av att ställa om tillräckligt snabbt för att hänga med deras konkurrenter runt om i Europa och europeisk lagstiftning samt hur de rent konkret ska gå till väga. Det är lätt att sätta upp mål om att vara klimatneutral år 2030 men hur ser man till att uppnå ett sådant mål? Det är där vårt fokus ligger nu som jag upplever det.

Därför blir jag så matt när regeringens förslag går tvärt emot vad näringslivet efterfrågar enligt bl.a upprop av 227 bolag i Aftonbladet innan valet. 227 företag: Politiker, sluta bromsa klimatomställningen (aftonbladet.se). Dock så känns det hoppfullt då jag upplever att vi och våra kunder inte slår av på takten utan i stället ändrar fokus från hur ställer vi om med hjälp av svensk politik till hur ställer vi om trots svensk politik.

På en tema- och utvecklingskonferens vi hade i höstas deltog en kollega, Dr. Hossein Rezai-Jorabi från Singapore, som inledde sitt föredrag med en liknelse som har fastnat hos mig och som jag ska försöka återge:

” tänk dig att du går på en strand, just i vattenbrynet där vågorna slutar och ibland skvalpar upp över dina tår. Denna strand har du och dina förfäder alltid gått på, fram och tillbaka i vattenbrynet likaså alla dina vänner. Så en dag märker du att vattnet börjat stiga upp över fötterna till dina anklar. Du inser att det inte rör sig om en tillfällighet av större vågor eller ebb och flod för vattennivån stannar där. Du fortsätter att gå, tills den stiger igen, nu över dina anklar och vader, ni inser nu att den kommer försätta att stiga. Vattnet stiger ytterligare till knäna och ni börjar få problem att gå. Ni pressar er vidare, börjar gå med höga knän och vadar fram genom vattnet. Ni inser att när vattnet når höften och midjan så kommer det inte längre fungera att gå som ni gör nu. Nu börjar människor att reagera, en grupp börjar uppfinna olika tekniska lösningar som ska möjliggöra att gå lättare, propellrar och motorer som kan fästas vid ryggen som pressar och ger fart för att ta sig igenom vattenmassorna. En grupp börjar att försöka simma. Vattnet stiger och är nu över era midjor och upp mot bröstkorgen, fler och fler börjar nu simma, de som övat klarar sig bättre men en del drunknar. Det finns även en tredje grupp som har tänkt helt annorlunda och som när vattnet börjat stiga i stället började bygga båtar, de kan nu flyta över vågorna.” Hossein avslutade med att fråga oss ”vem är ni och vem vill ni vara?”

Det känns som att alla dessa människor finns runt omkring oss i alla delar av samhället. Själv kan jag känna igen mig i samtliga scenarion. Vi är ju vanedjur brukar man säga. Det är lätt att göra det vi redan kan och förstår. Att ställa om kommer innebära att några mister sina arbeten och verksamheter går under medan nya arbeten skapas inom nya branscher. Så har det alltid varit (städer som vuxit fram och lagts ner i samband med utvecklingen av större industrier, gruvor mm) men nu kommer det bli tydligare då fler delar av samhället berörs och allt ska ske på kort tid.

Det är ingen som säger att det kommer bli lätt och det är ingen som säger att vi inte kommer att påverkas (utom vissa politiker då). Men vad är alternativet? Att tänka kortsiktigt och rädda sig själv enligt gamla system på bekostnad av människor och barn i andra delar av världen som inte har de ekonomiska förutsättningarna vi har. Eller på bekostnad av våra egna framtida generationer här i Sverige?

Vi är alla vanemänniskor och det är lättare att göra som man alltid har gjort. Men något som känns hoppfullt för mig är att vi alla har ett val att välja vem vi vill vara och hur vi agerar. Det är inga politiker som kan tvinga oss att inte ändra våra vanor eller att ställa krav på dem eller näringslivet. Vi kan välja det som idag anses svårare men som kanske i framtiden leder oss mot bättre vanor och ett bättre välmående.

Nedan visas exempel på platser som är byggda för att skapa multifunktionella och klimatanpassade torgytor i städerna. Där plats för lek och umgänge samsas med översvämningsskydd och rening av dagvatten. Syner som kommer bli allt vanligare i våra samhällen.

 

Centralt torg med fokus på tillgängliggörande av vatten via lek. Mailänder platz, Stuttgart. Funktion: Fördröjning och avledning av dagvatten och skyfall. Foto: Ramboll Studio Dreiseitl

 

Tanner Springs Park, Portland. Foto: Ramboll Studio Dreiseitl

 

I hjärtat av Pearl District finns denna nedsänkta park med våtdamm och översvämningsyta. Utformningen möjliggör lek och skapar närhet till vattnet. Med hjälp av konst skapas en livlig miljö. Tanner springs park, Portland. Funktion: Fördröjning av dagvatten och skyfall samt rening av dagvatten. Foto: Romboll Studio Dreiseitl

Mikaela Rudling

Dela

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.