Oavsett om vi har en tro eller ej. Oavsett om vi är kristna, muslimer, judar eller ateister. Skapelsen finns. Vi lever mitt i den.
Himmel och jord, mörker och ljus. Vatten och land, Växter. Solen, månen och stjärnorna. Vattenlevande djur, fåglar. Vilda djur, boskapsdjur och kräldjur. Människan.
Skapelsen. Berättelsen säger att vi människor är satta att vårda och ta hand om skapelsen med allt vad den är. Det är så lätt att glömma bort att det är Alltet och att vi är en del av den.
Ingenting står utanför Skapelsen, förutom det som vi människor själva åstadkommer. Det som vi åstadkommer för att få ett bekvämare liv, utifrån vad vi bedömer för respektive tid.
Eller det som vi åstadkommer för att få vinning av det.
Människan har makt att vårda skapelsen, med engagemang, kunskap och tillsammansskap.
Men människan har också makt att förstöra, att använda sig av skapelsen för att nå egenintressen. Det handlar om olja, mineraler, arealer av skog som huggs ner för att ge plats för astronomiskt stora boskapshjordar.
Det handlar om resterna av våra bekväma liv, det som hamnar i haven och som är en dödsfara för alla vattenlevande djur.
Det handlar om mineraler som används i våra datorer och mobiltelefoner, de där som vi byter vartannat år bara för att det har kommit en ny modell. En modell som på det mest intrikata sätt marknadsförs av tillverkarna.
Och för att få fram det som kan ge vinning görs också ingrepp i den del av skapelsen som är vi själva. Människor får slita för några ynkar slantar för att få mat för dagen. Barn och kvinnor hålls i stora fabriker och syr kläder åt oss som redan har i överflöd.
Människan har makt att förstöra det goda som finns och är själva skapelsen.
Då är det viktigt och trösterikt att människan också har makt att förändra, att ta ansvar för att utnyttjandet blir lite mindre. Vårda istället för skövla. Spara det som är värdefullt, viktigt och vackert istället för att konsumera och maximera vinsten.
Almarna i Kungsträdgården, Ojnareskogen på Gotland, Preemraff i Lysekil, Fracking på Öland, Oljeledning i Standing Rock.
Platserna och händelserna är några exempel där människor med stort engagemang har gått samman och åstadkommit det som från början verkade omöjligt. Almarna är kvar, Ojnareskogen är bevarad, Preem har dragit tillbaka sin ansökan om att få bygga ett raffinaderi, planerna på fossilgasutvinning på Öland ledde till en riksdagsmotion och är lagda på hyllan. Och oljeledningen i Standing Rock stoppades av Sioux-stammen som inte gav sig i sin kamp.
Gemensamt är att många hjälps åt. Att många krokar arm och står upp för att skydda skapelsen. Då kan vi åstadkomma förändring, ja till och med underverk. Sådant som vi knappast vågade hoppas på – tillsammans kan det bli verkligt.
Det gäller de stora händelserna. Men också i det lilla behöver vi varandra. Det där som vi gör på egen hand men där vi får ingå i ett större sammanhang av människor som gör samma sak någon annanstans.
Sortera. Använda en andra gång. Köpa lite mindre av det där som går att avvara. Gå en runda på Second Hand – de har med all säkerhet det där som du behöver.
Det är på så sätt som vi kan vårda, ta hand om och rädda den skapelse som vi lever mitt i.
Maria Wiell
Kommentera