Det första vi tänker på när vi ser tillbaka på vårt första år i Sverige, är hur annorlunda årstiderna är. Här kändes det som om hösten bara varade en månad och att vintern sedan sträckte sig över sex månader. Vid Medelhavet är vi vana vid att varje årstid varar under 3 månader. Höstvädret kan dock variera lite. Det kan vara blåsigt med omväxlande sol och regn. Hösten är svalare efter den heta sommaren och kan rentav kännas riktigt kall ibland. Men i Sverige är uppdelningen verkligen annorlunda.

Här på Öland märker vi på vindarna när sommaren är på väg att ta slut. Det börjar blåsa mera och temperaturen sjunker. Redan efter några veckor måste man bära en varmare jacka, ta på sig en hatt, handskar och en scarf eller halsduk. När det sedan kommer en snöig dag i november så är första tanken att nu börjar den riktiga vintern. Men det är innan man upplevt hur kall vintern kan vara, först då inser man att den där snöiga dagen i november inte alls var början på en sträng vinter.

Snö på vintern är inget vi är vana vid. Inte heller att snötäcket kan ligga kvar i månader, eller att det är minustemperaturer varje dag! Vid Medelhavet innebär vintern att temperaturen är under 6 grader. Om det kommer snö så betyder det att vintern är ovanligt sträng …… men så är det inte här i Sverige.

Störst påverkan på oss, som är främmande för de nordliga breddgraderna, har förmodligen den mörka perioden. När dagsljuset bara varar 6-7 timmar är det dessutom ofta så grått, så dystert och vemodigt. Ibland passerar många dagar utan att solen visar sig. På Öland består de flesta skogarna och träden av lövfällande träd. I det fuktiga novembervädret får både stammar och grenar en mörk och sorgset brunaktig färg. Intrycket förstärks av att jordfärgerna bäddas in i dimman från fälten och de låga gråa molnen på himlen. I de höstscenerierna hinner man glömma hur dagsljuset trots allt kan lysa upp landskapet.

I november saknar vi också alla livfulla fåglar som har flyttat söderut. Kvar finns tusentals kråkfåglar som med kraxande röster påminner oss om hösten är här. Ja, november och december är definitivt årets svåraste månader. Varje natt kan kännas som ett år, tillvaron blir tung av mörkret. På kvällen kontrolleras klockan många gånger. Är det inte är dags att sova nu? Då kanske klockan bara är halv nio, och så fortsätter det. Den biologiska klockan följer inte med dagslängdens växlingar. Så när den digitala klockan visar 21:30 så bestämmer man sig för att sova. Sömn är ett sätt att hantera den här mörka, mardrömsliknande tillvaron. Men när man vaknar på morgonen och åker till arbetet är det fortfarande mörkt …… oooh det går ju inte undkomma mörkret, man måste lära sig hantera detta.

Den mörka årstiden är nog särskilt besvärlig för oss som växt upp på mer sydliga breddgrader. Det gäller att kämpa mot hösttrötthet och depression, äta D-vitamintillskott och försöka hålla rummen så ljusa som möjligt. De vanligaste svenska lamporna i hemmen ger en varmt gul belysning, som vi inte kan vänja oss vid. Vi använder istället kallt vitt ljus, vilket får oss att känna oss som om vi är ute i dagsljuset. I Sverige upplever nog många det kalla vita ljuset som otrivsamt. Kanske känns det som man är ute under en iskall, snöig dag. Men för oss känns det uppiggande, det gör oss mer aktiva och gladare. Vårt hus är nog det enda i hela kvarteret där glänsande vitt ljus strålar ut genom fönstren. Så om du ser ett hus i ditt område med vit inomhusbelysning så kommer de som bor där antagligen från Medelhavet.

Trots det här mörkret, så gillar vi ändå Öland och Sverige under hösten. Vem kan inte låta bli att uppskatta alla de fantastiska färgerna. Träden skapar fantastiska bilder av naturens växlingar. Dessutom trivs vi mycket med att plocka svamp och vara ute i skogen.

Vi kommer aldrig att glömma den första gången vi fick uppleva skådespelen när stora flockar av tranor och vitkindade gäss flyttade söderut. Vad som händer just den här hösten i naturen kan vi bara får veta om vi ger oss ut på någon av de många vandringslederna eller naturreservaten på Öland. Det är njutbart att få uppmärksamma årstidernas förändringar i landskapet.

Rahaf Arabi och Salah Al Abedallah

Salah Al Abedallah är agronom från Syrien. Han har en masterexamen med inriktning mot hållbart jordbruk från Grekland. Salah har varit i Sverige i nästan 5 år, och bor i Borgholm.

Rahaf Arabi är agronom från Syrien. Hon har en masterexamen med molekylärgenetisk inriktning från Grekland. Rahaf har varit i Sverige i 2 år, och bor i Borgholm.