Idag, 4 oktober, drygt två veckor efter filmningen ute vid Östra skiftet, den ur natur- och miljövårdssynpunkt känsligaste delen i det planerade projektet Petgärde Gårdsby, publicerade SvT Nyheter Kalmar på sin hemsida ett inslag om projektet på https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/vill-skapa-ett-modernt-bondesamhalle-pa-nordostra-oland-men-bygget-av-80-nya-bostader-far-kritik.

I texten finns två filmer, en på en och en halv minut där exploateringsgruppens ledare Stefan Ottosson utvecklar deras syn på vad detta är och blir. Den andra filmen, nästan lika lång, visar kritik, dels från ägare av ett intilliggande jordbruk, dels från Ölands Naturskyddsförening (ÖN) (samt Ölands Botaniska Förening), den senare delen tyvärr den mindre.

Men DESSUTOM fick exploateringsgruppen en dryg minut för att utveckla svar på fyra olika kritiska synpunkter, varav dock bara en kan tillskrivas Ölands Naturskyddsförening, den om sjömarker, se nedan. Till denna del av SvT:s, därmed totalt sett, obalanserade inslag finns en länk i ovan nämnda inslag, eller här: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/lista-kritiken-mot-petgarde-gardsby-pa-nordostra-oland

Dagens (4 okt) tv-sända inslag på SvT:s Lokala Nyheter Småland börjar med ett inslag på en minut. Av det jag sade vid filmningen återges bara 15 sek, hotet mot jordbruket var på 28 sek, medan exploateringsgruppens ledare Stefan Ottosson dominerade, 57 sek. Detta inslag kan till 11 oktober ses på  https://www.svtplay.se/video/KZxmq1k/lokala-nyheter-smaland/idag-09-33?video=visa&position=8 (Bäst 4 okt. kl. 09.33).

Tyvärr är SvT:s vinkling av problematiken, och sitt tillgängliga filmade material, klart olycklig, av följande skäl:

1). Man får intryck att ÖN bara värnar om växters artrikedom, så är inte fallet, även om antalet arter här är osedvanligt stort. Vi ser på helheten av miljöer, inklusive t. ex. fåglar och insekter, och vad detta kan betyda för naturupplevelser.

2). Vad som inte alls framgår i SvT:s inslag är att det vatten som här trycks ut från tillrinnande grund- och markvatten från hela det mot öster sluttande öländska landskapet är helt avgörande för dels mångfalden av växter, och därmed nämnda djur, dels för det bete som ännu finns tillgängligt, även ovanför den 300-metersgräns man antagit räcker. Återigen, områdets värdefulla helhet av vätar, kalkfuktängar, vattendrag och uppfrysningsbenägen alvarmark, allt beroende av en naturlig dränering, torde spolieras. Även den ”övre” delen, upp till ca 700 m från stranden, ingår här i begreppet sjömarker.

3). Av detta följer att om man alls ska kunna bebygga dessa ”övre” delar av östra skiftet måste högst sannolikt göras så omfattande drastisk artificiell dränering att såväl växtsamhällena som betet allvarligt kommer att påverkas, kanske försvinna. Om inte detta genomförs kommer nog husen där att under kanske halva året omges av stora mängder vatten, pga nämnda markvatten-utströmning plus nederbörd/dagvatten. Omfattande dränering här och i de andra skiftena kan dessutom vara ett allvarligt hot mot grundvattennivåerna.

4). Vi ser det naturliga sambandet mellan naturvård och jordbruk, särskilt betesmarker, vilket inte alls speglas i SvT:s inslag. Projektet innebär motsatsen till försämrade ”möjligheter att bedriva ett konkurrenskraftigt jordbruk” på Öland, som ÖP säger sig värna om.

5). Därför påtalar vi att denna typ av  uppköp av jordbruksmark, för byggnation, i detta fall delvis på ovanligt stora tomter, genom drastiskt ökade markpriser, är ett tydligt hot mot fortsatt jordbruksverksamhet, och därmed acceptabel naturvård.

6). De här riksintressena skadas i sådan grad som Miljöbalken förbjuder. Det krävs ett stort allmänt intresse att gå mot MB, men här är det bara det exploaterande konsortiets intressen. ÖP anger annan mark som ligger bättre till för bebyggelse, utifrån infrastruktur och service.

7). Den tänkta exploateringen av sjömarkerna innebär ett betydande bidrag av fragmentering av ”det obrutna kustområdet”, som ÖP säger sig värna om.

8). Exploateringen innebär också ett hot mot de kända, men inte närmare undersökta, arkeologiska lämningar från järnåldern.

9). Summerat är de tänkta exploateringsplanerna INTE ”verklig hållbarhet”, något som hävdas på projektets hemsida.

Jan Herrmann, ordf.

Fyra dagar senare (8/10) publicerades ovanstående synpunkter som en debattartikel i Ölandsbladet. Innehållet i denna är då renodlat