Nu när kärlväxterna börjar tacka för sig och flyttfåglarna drar söderut är det högtidsstund för många svampar. Jordstjärnor är både intressanta, snygga och hyfsat lättbestämda. De flesta går att artbestämma i fält med en vanlig lupp, du behöver alltså inte göra sporpreparat och mikroskopera. Många jordstjärnor vill ha ett torrt, varmt och soligt klimat; jordmånen ska helst vara basrik. Öland är därför ett ypperligt ställe att leta jordstjärnor på. De flesta arterna dyker upp under sensommaren ‒ hösten.

I Sverige finns i dagsläget 21 arter jordstjärnor varav 20 i släktet Geastrum men antalet är under revision. Av dessa är hela 19 noterade från Öland och 15 är rödlistade. Många är sällsynta och växer i hotade miljöer varför det är utmanande att försöka finna dem. På Öland hittar man jordstjärnor i välhävdade naturbetesmarker där de växer i de torrare partierna. Stora alvaret med dess enbevuxna torrängsryggar är ett bra ställe att leta jordstjärnor. Där bör du titta i kanten av enbuskarna och i barrmattan inne i buskarna. Speciellt efter att röjningsinsatser skett brukar det vara lätt att finna jordstjärnor. Även sandgräshedar, barrskogar och ädellövskog hyser jordstjärnor. Några arter trivs även i gamla syrenhäckar, rabatter och myrstackar.

Hur känner man igen en jordstjärna? Från början ser den ut som en lök som kommer upp ur jorden. Det yttersta lagret spricker upp stjärnlikt och bildar flikar som lyfter upp jordstjärnan från underlaget. Antalet flikar varierar mellan 4‒10. Det innersta lagret bildar den runda rökbollen som högst upp har en mynning där sporerna kommer ut. Området runt mynningen kallas peristom och är viktigt för att artbestämma en jordstjärna. Några mer sällsynta arter är hygroskopiska dvs. flikarna drar ihop sig i torrt väder. Vid regn och väta breder de ånyo ut sig. Storleken på en jordstjärna varierar mellan arterna; de minsta mäter någon centimeter medan de största kan bli 15‒20 cm i diameter (mått mellan utbredda flikar).

Rulljordstjärna är en hygroskopisk jordstjärna dvs. som kan rulla ihop sig vid torr väderlek. Växer mest i kanten av enbuskar på kalkrik mark. Slätt peristom som är markerat, oskaftad rökboll

Säckjordstjärna – den hittas oftast i syrenhäckar, bilden visar en färsk fruktkropp. Slätt peristom, oskaftad rökboll men ingen krage (som hos kragjordstjärna)

Kragjordstjärna en av de vanligare jordstjärnorna i skogar men kan även hittas i trädgårdar. Slätt peristom, exoperidet (flikarna) bildar en krage under den oskaftade rökbollen.

Dvärgjordstjärna – den vanligaste jordstjärnan på Öland i mer öppen, betad och kalkrik mark ex. i kanten av enbuskar på alvaret, på sandgräshedar vid havet. Fårat peristom, rökboll med skaft

Hittar du en jordstjärna brukar det gå bra att artbestämma den om du tar ett par foton. Bilden lägger du upp i någon grupp på Facebook som exempelvis ”Svamp-klapp”. Ta en närbild av rökbollen där man ser peristomet och en bild från sidan där man ser hela svampen. Speciellt viktigt är formen på rökbollen och om den har något skaft. En miljöbild är också bra och det kan även vara en fördel med ett foto av svampkroppens undersida. Glöm inte att ange var i landet du hittat svampen och i vilken miljö. Lägg sedan in dina fynd med foto i rapportsystemet Artportalen (www.artportalen.se) så bidrar du till att öka kunskapen om dessa spännande svampar och var de växer. En brasklapp ‒ jordstjärnor är lättast att artbestämma när de inte är helt purfärska utan har ”mognat till” och fruktkroppen har torkat något. De flesta arter har fruktkroppar som finns kvar under en stor del av säsongen varför de går att artbestämma så länge det är barmark.

Jordstjärnor signalerar ofta en unik miljö som hyser skyddsvärda växter och insekter. De gynnas av skoglig kontinuitet och ett kalkrikt underlag.

Läs mer:

Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. Jordstjärnor i Sverige 1‒5. En serie publicerade i Svensk Botanisk Tidskrift 2009‒2010.

Jeppson, M. 2013. Jordstjärnor ‒ En bestämningsguide. Mykologiska publikationer 6. Sveriges Mykologiska Förening.

Ulla-Britt Andersson