Februari – miljökunskap i vardagen

Foto: Linnea Falk. Naturskyddsföreningens bildbank

I mitt arbete som lärare funderar jag ofta på vilka avtryck jag kan göra på ungdomar. Vi resonerar om miljöförstöring, utsläpp och försöker se vår egen roll i det som händer i världen. Nu har vi avslutat ett stort arbete om energikällor där eleverna verkligen gått till botten med hur de olika källorna till energi fungerar. Här har de fått leta fakta och producerat en faktatext. Vi har diskuterat hur man måste förhålla sig kritisk till vissa källor. Det har varit ett givande arbete och flera föräldrar har också noterat ungdomarnas entusiasm och har nog även hemma fått resonerat om vilket bränsle den nya bilen ska köras på och varför de fortfarande eldar med olja hemma. Mitt i detta arbete kom ju så vintern. Den där lite gråa och mörka vintern vi ofta har i vå del av landet.

Ledighetsansökningarna började komma in från elever som skulle resa bort och ifrån Sverige för att hitta lite värme. Mitt flöde i sociala medier fylldes av resor från vänner som valt att ha en vinter i Thailand istället. Sen kom twitter-inlägget från en riksdagspolitiker som väljer att resa mer med flyg för att på så sätt stimulera flygbranschens vilja att investera i miljövänligare flygplan. Detta kan ses som ett sätt att nu inför valet fiska röster från alla de som reser långt och ofta. Ett sätt att ta bort en del av det dåliga samvete många har inför att resa iväg. Jag tänkte att detta måste vi ta till diskussion i skolan utan att för den skull klanka ner på de elever som ska resa med sina familjer. Det blev en fartfylld diskussion där argumenten haglade. Allt ifrån att om vi inte åker iväg så ser vi bara vårt Sverige och tappar vår kunskap om omvärlden till att vi kan ju hjälpa fattiga människor där de bor när vi reser. Vi diskuterade flygets framtid och om man istället skulle kunna resa på annat sätt. Vi arbetade med matsvinn på hemkunskapen och kunde konstatera att om man räknar på all energi som har lagts ner på en ärta från att den hamnade i jorden till att den var på tallriken motsvarade samma energimängd som man behöver för att köra ett tåg i 6 m.

Ungdomarna kom fram till så mycket kloka idéer och kunskap som jag under den gångna veckan vid flera tillfällen fick kvitto på att tankarna kommit hela vägen till köksbordet. Jag sträckte lite på ryggen och tänkte att det där blev ju riktigt bra. Sen tänkte jag på Håll-Sverige-rent-kampanjen och andra miljöprojekt som man har varit med om i livet, jag tänkte på mina guidningar och mina lektioner och jag tänkte på de arrangemang jag varit med på i Naturskyddsföreningens regi. Vi som har tänkt, vi som tar ställning. Vår kunskap är så viktig för framtiden.

Vi kanske inte alltid ser resultatet i vardagen så som jag fick se det i skolan. Det är det jag vill skicka med er ut i februari. Den ljusa tanken på att våra ungdomar faktiskt tänker på miljön. Fast du kanske oftast ser ungdomar som slänger skräp eller smutsar ner så finns deras engagemang. Vi måste bara vara med och ge dem verktygen och kunskapen. Tänk på det varje gång du berättar om en fågel, fjäril eller blomma för någon. Fördjupa det du förmedlar med din kunskap om ekologin och vilken miljö som krävs för att denna art ska överleva. Den som vet vad som händer när man sågar av grenen man sitter på tror i alla fall jag slutar såga.

Johan Petersson, lärare, naturguide, passionerad naturnjutare och fågelskådare.

Dela

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.